Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Siljansbäckenets geografi. Af Karl Ahlenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SILJANSBÄCKENETS GEOGRAFI. 25
fluten af två älfgrenar från Orsasjön, formen på holmarna är olika
o. s. v. Abraham Hulphers, som reste i Dalarne år 1757, berättar
äfvenledes, att Sandängen var kringfluten och omgafs af Orsasjön
samt »gamla och nya älfgången».1 Denna s. k. »gamla älfgång»
synes just ha varit Österdalälfvens mynningsarm fore aflänkningen
1659, hvilken arm sedermera någon tid fyllts med vatten från
Orsasjön och sålunda åtminstone tidvis varit ett slags retroversalt
vattendrag. Numera finnes dock af denna gamla älfgren endast en vik kvar.
Genom Österdalälfvens delta, som sålunda framskjutes alltmera
i östlig riktning och numera endast lämnar ett grundt och smalt,
omkring 4 kilometer långt utlopp för Orsasjön ut i Siljan, har
emellertid förstnämnda sjös djupbäcken alldeles afskurits från Siljans.
Båda dessa sjöars djuprännor ha nämligen sannolikt från början
varit sammanhängande. Ar 1889-1890 gjorde V. Wahlberg
åtskilliga djuplodningar i Orsasjön, hvarvid det visade sig, att
densamma från norr till söder genomdrages af en relativt smal
djupfåra. Dess djup växer så småningom söderut till 13, 20, 33, 45,
52, 62, 76, 88 och 97 meter, som är maximaldjupet, beläget
nordväst om byn Vattnas i midten af sjöns södra del. Därifrån aftager
djupet ytterst hastigt mot söder; sjön blir helt tvärt ett grundbäcken
med 20-IQ meters djup, som i närheten af deltat ytterligare
förminskas till c:a 5 meter. Det synes mig mycket antagligt, att
Österdalälfvens deltabildning här så småningom fyllt ut djuprännans
fortsättning, och att denna ursprungligen sträckt sig ännu längre
söderut till Siljan och sammanhängt med detta sjöbäckens
egendomliga bottenränna, till hvilken jag nu öfvergår. Jfr tall. 2.
Hela det egentliga Siljansbäckenet bildar, som bekant, den
sydliga fortsättningen af den stora, ringformiga förkastning rundt
centralmassivet, hvilken förut omtalats. Själfva sjön Siljan, till storleken
den sjätte af Sveriges insjöar, mäter i längd från Mora till Leksand
36 km. och i bredd från Rättvik till västra straden 24,5 km.
Ytinnehållet är 286 kv.-km. Rester af silurformationens bildningar
finnas bevarade egentligen endast i väster och nordost. Väster om
Siljan mellan det här vidtagande porfyrfältet och sjön ligger ett
jämnt sluttande lågland, nästan helt och hållet täckt af djup sand,
1 Dagbok öfver en resa igenom de under St. Kopparbergs Höfdingedöme lydande
län och Dalarne 1757, sid. 185. Westerås 1762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
