Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den förste för oss kände författare, som har något att säga
om Kaspiska hafvet, är logografen HEKATÄOS FRÅN MILETOS, hvilken
lefde omkr. 500 f. Kr. Han skref bl. a. en jordbeskrifning, måhända
den första i sitt slag, af hvilken några fragment bevarats till vår
tid, och i dessa nämnes äfven »Kaspiska hafvet». Han känner
några folkstammar, som bo däromkring, och nämner floden Araxes,
hvarmed sannolikt åsyftas nuvarande Aras, en sydlig biflod till
Kura. [1]
Redan hos Hekatäos förekommer också benämningen det
»Hyrkaniska hafvet», som är det andra namn, hvarunder de gamla
geograferna kände detta haf. [2] Det heter därom: »Kring det s. k.
Hyrkaniska hafvet äro berg, höga och snåriga af skogar, och på dessa
berg törnbuskar.» [3]
Af de få bevarade fragmenten kan man ej bringa sig någon
grundad föreställning, huru Hekatäos uppfattade det Kaspiska
hafvet. Men något därom kan man sluta sig till genom
kännedomen om de åsikter, som voro gängse inom den filosofskola, den
s. k. joniska, till hvilken han hörde. Om denna skola känner man
visserligen direkt föga, men om hufvuddragen af dess geografiska
föreställningar har man dock ernått en ganska säker kunskap genom
uttalanden hos senare författare och särskildt hos Herodotos, hvilken
på flerfaldiga ställen skarpt polemiserar mot jonierna och därvid
några gånger uttryckligen riktar sin kritik speciellt mot Hekatäos.
Enligt jonierna hade jorden cylindrisk form och på cylinderns
öfre plana sida låg i midten den bebodda världen, rundt om på alla
sidor kringfluten af världshafvet, Okeanos. Från detta sköto sedan
hafsvikar djupt in i landet.
Det kan knappast råda något tvifvel om att det Kaspiska
hafvet enligt Hekatäos var en sådan inbuktning af Okeanos. Detta
bevisas dels af den skärpa, med hvilken Herodotos, tydligen i
opposition mot en tidigare rådande åsikt, framhåller, att det Kaspiska
hafvet är ett fullkomligt slutet inhaf, dels af yttranden hos senare
författare, hvilka som stöd för sin åsikt, att Kaspiska hafvet vore
en hafsvik och ej en insjö, åberopa utsagor hos äldre »fysici», med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
