Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ALBERT FALK.
Mycket att beklaga är, att bland ARISTOTELES’ många utmärkta
arbeten intet finnes, som är speciellt ägnadt åt geografien. Man
kunde nämligen med skäl ha väntat sig att genom ett sådant af denne
vetenskapens furste, som bättre än någon fore eller efter honom
behärskade hela sin tids vetande, få den bästa möjliga öfversikt af
grekernas geografiska vetande fore de makedoniska eröfringarna i
Asien. Men om också ej något rent geografiskt arbete af honom
författats, sä får han dock understundom anledning att yttra sig om
geografiska spörsmål och har därför äfven i geografiens historia en
hedrad plats. Särskildt viktiga äro i detta hänseende hans arbeten
»Meteorologica» och »De Colo».
I Meteorologica heter det om Kaspiska hafvet: »Vid foten af
Kaukasiska berget är en sjö, af strandbebyggarna kallad haf, ty
många i den strömmande floder ha intet synligt utflöde, utan under
jorden gar en strömning, som ungefär genom Koraxerna bryter sig
ut i Pontus.» l På ett annat ställe i samma arbete talar författaren
om källor i hafvet och slutar därvid på följande sätt: »Härtill
kommer ytterligare, att det finnes flera haf, som på intet sätt
sammanhänga med hvarandra, af hvilka visserligen det Erythräiska (=
Indiska oceanen) synes ha något litet sammanhang med hafvet
utanför Stoderna, men det Hyrkaniska och det Kaspiska äro både
fullkomligt skilda och afsöndrade från detta och rundt omkring på alla
sidor bebodda.» 2
Aristoteles fasthåller sålunda Herodotos’ uppgift, att Kaspiska
hafvet var ett inhaf.
Uttrycket »det Hyrkaniska och det Kaspiska hafvet» har gifvit
anledning till åtskillig strid, i det man ansett det syfta dels på två
olika sjöbäcken, dels på olika delar af samma haf. 3 Mot den
senare åsikten talar dock uttryckssättet, som bestämdt ger vid handen,
att författaren här ansett sig tala om två olika haf. Han lät sig
sålunda af de två namnen förleda att göra två olika haf.4
1 Meteorologica I, XIII, 29. Aristoteles kunde ej tänka sig, att ett haf, som
mottog så stora tillflöden, kunde vara alldeles afloppslöst, och lät det därför få ett
underjordiskt aflopp, då ett synligt fattades. Härigenom kan han på sätt och vis sägas
intaga en mellanställning mellan Herodotos och geograferna efter Alexanders tid. Jfr
d’Almeida, sidd. 25 ff.
2 Meteorologica II, I, 10.
3 Humboldt, Central-Asien I, sidd. 457 ff.
4 Bunbury I, sid. 401, not 2. Ett ställe i De Mundo, kap. III, talar visserligen
starkt för uppfattningen, att författaren skulle användt de båda namnen som synonym
för samma haf, men denna skrift anses, som bekant, numera tillhöra en tid långt senare
än Aristoteles’, och stället förlorar därför all beviskraft för saken i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
