Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 45
För öfrigt har ock detta ställe hos Aristoteles plägat anföras
som ett af hufvudstöden för den af åtskilliga geografer förfäktade
meningen, att antiken känt till förekomsten af Aralsjön. ] Stället
är dock föga bevisande för åsikten i fråga. Och öfver hufvud synes
all sannolikhet tala för den motsatta uppfattningen, nämligen att
man under hela antiken sväfvade i fullkomlig okunnighet om
tillvaron af ytterligare en stor insjö öster om Kaspiska hafvet.
Hade Aralsjöns tillvaro varit bekant, skulle man ej med sådan
enstämmighet och bestämdhet ha vidhållit påståendet om Oxus’ och
Jaxartes’ utlopp i Kaspiska hafvet. Dessa floder kände man
egentligen blott från deras öfre lopp och först genom Alexanders härtåg
i dessa trakter något grundligare.
Alexander och hans följeslagare hade tvifvelsutan af
befolkningen härstädes fått höra, att de stora floder, som de öfvergingo,
långt bort åt väster utmynnade i en stor sjö. Denna ansågo de då
helt naturligt vara identisk med det Kaspiska haf, som de redan
kände. Huru saken verkligen förhöll sig, blef först långt fram
under medeltiden uppdagadt. Aristoteles’ kunskap om Kaspiska hafvet
synes öfver hufvud ingalunda stå öfver Herodotos’, snarare tvärtom.
Den östra världen låg ännu för grekerna i ett töcknigt fjärran. 2
Snart skulle dock mycket af detta töcken skingras. Ännu
under Aristoteles’ lifstid företog ALEXANDER sina lysande eröfringståg
i Asien, och dessa jämte den därpå följande storartade grekiska
kolonisationen af orienten utvidgade i hög grad den geografiska
horisonten åt detta håll.
1 Så tror t. ex. d’Almeida (sidd. 72 ff.), att de äldsta geograferna haft kännedom
om Aralsjön som ett särskildt inhaf och att speciellt namnet »Hyrkaniska hafvet» skulle
åsyfta denna sjö. Sedan, vid den tid då man åter allmänt öfvergick till tron pä
Kaspiska hafvets sammanhang rned världshafvet, skulle kännedomen om Aralsjön fallit i
glömska, och man skulle ha öfverflyttat namnet >. Hyrkaniska» hafvet på det Kaspiska
och speciellt därmed afsett dess östra del. Det förefaller dock minst sagdt
egendomligt, att, om man förut haft kännedom om Aralsjön, man skulle tappat bort detta
vetande just då, när man genom Alexanders tåg fick en noggrannare kännedom än
någonsin förut om trakterna öster om Kaspiska hafvet.
2 Äfven Aristoteles talar om bifurkationen mellan Araxes och Tanais,
Meteoro-logica I, XIII? 16. Han omnämner på samma ställe en flod Bactrus, som möjligen
skulle kunna identifieras med Oxus, i hvilket fall med Araxes isynnerhet skulle åsyftas
Jaxartes. Tydligen äro dock hans kunskaper om dessa trakter så ovissa, att dylika
identifieringsförsök ha obetydligt af realiteter att stödja sig på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
