Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 ALBERT FALK.
Alexander åtföljdes på sitt segertåg genom orienten, i likhet
med Napoleon vid dennes expedition mot Egypten, af en stab af
lärda och lät sig angeläget vara att noga utforska de trakter,
hvarigenom hans här tågade. Kunskapen om Ökumenen torde, om man
undantar det stora tidehvarfvet omkring år 1500 af vår tideräkning,
aldrig hvarken förr eller senare på några få år ha erhållit en sådan
utvidgning som då. l
Efter slaget vid Arbela kom Alexander till sydöstra hörnet af
Kaspiska hafvet och tågade därefter i östlig riktning för att nära
Indiens gräns åter styra kosan mot norr. Han öfvergick nu Oxus
i dess öfre lopp och stannade först vid Jaxartes. 2 Det var första
gången som dessa aflägsna trakter besöktes af greker.
Man skulle väntat sig, att detta tåg burit rika frukter äfven
speciellt för kännedomen om det Kaspiska hafvet. Så blef dock
egentligen ej förhållandet. Tvärtom återvände man nu med större
bestämdhet än förut till den redan af Herodotos bekämpade
villfarelsen, att E^aspiska hafvet vore en vik af det stora världshafvet.
o
Åtskilliga orsaker medverkade härtill. Man kände hafvet
endast söderifrån och kunde på den vägen knappast erhålla några
underrättelser af värde om dess nordliga delar, då sjöfarten på detta
haf med all säkerhet var föga utvecklad och ej heller landvägen
någon förbindelse af betydelse torde ägt rum mellan folken på södra
och norra sidan. Då man sålunda saknade pålitliga underrättelser
om motsatsen, så föll det sig ju naturligast att antaga Kaspiska
hafvets sammanhang med världshafvet, alldenstund man, hvilket
redan Aristoteles’ exempel visar, hade svårt att tänka sig
förekomsten af ett afloppslöst haf. Härigenom kom man visserligen i
strid med Herodotos, men mot dennes auktoritet kunde man ställa
de säkerligen ej ringare skattade Joniska filosofernas. 3
Detta antagande låg så mycket närmare till hands, som man
därigenom ernådde den symmetri i fördelningen af haf och land,
som då liksom senare så lifligt eftersträfvades. Nearkos’ resa hade
spridt nytt ljus öfver den Persiska viken och det Erythräiska
hafvet, och man ansåg nu, att liksom Persiska viken i öster
motsvarades af Medelhafvet i väster, så borde den Arabiska i söder äfven
hafva sin motsvarighet i norr. 4
1 Jfr Humboldt, Kosmos II, sidd. 183-199.
2 Jfr kartan öfver Alexanders fälttåg i Asien hos Bunbury T, sid. 464.
8 Plutarkos, Alexander, kap. 44. Dubois, sidd. 182 ff.
4 Humboldt, Central-Asien I, sid. 461.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
