Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 47
Om också sålunda kunskapen om själfva det Kaspiska hafvet
ej drog någon vinst af Alexanders eröfringar, så ökades dock
betydligt kännedomen om trakterna öster därom. Särskildt
skingrades åtskilligt af det dunkel, som omgifvit den mystiska floden Araxes.
Den försvann nu från kartorna och fick lämna plats åt de båda stora
floderna Oxus och Jaxartes. Härutinnan hade man sålunda nått
utöfver en Herodotos’ och en Aristoteles’ vetande. Men långt ifrån
sanningen var man ännu, och särskildt visste man intet om tillvaron
af Aralsjön, hvarför man tog för gifvet, att de båda ofvannämnda
floderna utföllo i Kaspiska hafvet.
För öfrigt spökade ännu länge i allmänna föreställningen den
gamla hypotesen om bifurkationen mellan Araxes och Tanais, och
då den makedoniska hären nådde Jaxartes, trodde man sig allmänt
ha nått den i Mäotis utmynnande Tanais och därmed gränsen
mellan Europa och Asien. l Så grofva villfarelser förekommo
visserligen ej hos de skolade geograferna, och de voro för öfrigt
fullkomligt oförenliga med dessas älsklingstanke om Kaspiska hafvets
sammanhang med den Norra oceanen.
Det är den alexandrinske bibliotekarien ERATOSTHENES, f. 275,
d. 194 f. Kr., som har äran af att först ha systematiskt
ordnat det rika geografiska material, som samlades under den
hellenistiska tiden. Särskildt satte han som sitt mål att rekonstruera
1 Jfr Strabo XI, kap. 7, p. 4; »Man har om detta (Kaspiska) haf till
Alexanders ära diktat många lögner. Ty då det var allmänt erkändt, att af alla floder
Tanais bildar gräns mellan Asien och Europa, men stycket från hafvet till Tanais utgör
en stor del af Asien och detta ej var makedonierna underlagdt, så hittade man på ett
medel att åtminstone utbreda den sagan, att Alexander härskat äfven öfver dessa
trakter. Därför drogo de Mäotiska sjön, i hvilken Tanais utfaller, i ett stycke med
Kaspiska hafvet, i det de också kallade det sistnämnda för en sjö och påstodo, att båda
voro förbundna med hvarandra genom underjordiska gångar och att den ena var en
del af den andra. Polykleitos anför också bevis för, att detta haf är en sjö, ty det
när ormar och har sött vatten. Men att det ej är något annat än Mäotis, sluter han
sig till däraf, att Tanais utmynnar däri. - - - Denna flod (Jaxartes) kallade man
alltså Tanais, och det är den, hvarom Polykleitos talar.» (Polykleitos var en af
Alexanders historieskrifvare och citeras ofta af Strabo. Hans verk har gått förloradt.) -
Polykleitos stod sålunda beträffande Kaspiska hafvet fortfarande kvar på ungefär
Aristoteles’ ståndpunkt. - Alexanders förnämsta historieskrifvare, Arrianos, kallar också floden
för Tanais, men han tillägger, att det ej kan vara samma Tanais, som Herodotos talar
om. Arrianos III, kap. XXX, 7-9; VII, kap. XVI, 1-4. Jfr Plutarkos, Alexander,
kap. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
