Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 ALBERT FALK.
Strabo, som synes i hög grad hafva behärskat sin tids
geografiska och historiska vetande, hade dessutom genom mycket
vidsträckta resor kommit i tillfälle att personligen inhämta
upplysningar om de länder och folkslag, som han beskrifver. Vid dessa
resor kom han dock föga utom den grekisk-romerska kulturvärldens
område och har i allmänhet ej bidragit till att extensivt utvidga
den geografiska kunskapen. l Hvad de från den tidens ståndpunkt
betraktade mera exotiska länderna vidkom, nöjde han sig med att
lita på äldre uppgifter.
Särskildt voro härvidlag Eratosthenes och Polybios hans
hufvudkäl-lor, hvaremot han ej hyser något förtroende för den gamle Herodotos.2
Beträffande Kaspiska hafvet var Eratosthenes hans egentlige
sagesman, ehuruväl han ej heller torde ha försummat att
tillgodogöra sig de nya upplysningar rörande särskildt trakterna sydväst
om detta haf, som tillkommit efter Eratosthenes’ tid, i synnerhet
genom romarnas fälttåg mot Mithradates’. 3
Strabo säger om Kaspiska hafvet: »Detta är en vik, som frän
oceanen sträcker sig åt söder. I början är den tämligen smal, men
ju längre inat den kommer, desto mera utvidgar den sig, mest mot
vinkeln väl till 5 ooo stadier. Från inloppet, som redan gränsar
till det obeboeliga, till denna vinkel torde väl afståndet vara något
större.––––––
Man får dock ej taga uppgifterna öfver denna del af Asien och
öfver så långt aflägsna länder alltför noga, särkildt hvad afstånden
beträffar. » 4
Om folkslagen vid Kaspiska hafvet, om Kaukasus o. s. v. har
Strabo noggrann kännedom.5 Af de i Kaspiska hafvet utfallande
floderna känner han bl. a. Cyrus (Kura) och Araxes (Årås), hvilken
senare han uppgifver vara en särskild flod. Det är ej heller
otroligt, att dess förening med Kura kan ha skett först i senare tid.
Dessa floder fora nämligen, som redan Strabo anmärker,6 med sig
1 Dubois, sid. 240.
2 Dubois, sidd. 169, 193 ff., 244, 245. Strabo XI, kap. 6, p. 3.
3 Jfr Strabo I, kap. 2; II, kapp. i, 4.
4 Strabo XI, kap. 6.
5 Strabo XI.
6 Strabo XI, kapp. 3, 4. Sievers, Asien, sid. 108. - Det må dock observeras,
att den ej mycket senare Plinius d. â. snarast är böjd för att antaga, att Araxes fore
sitt utlopp i Kaspiska hafvet förenar sig med Cyrus, Plinius VI, kap. 10. Däremot
ansluter åter Ptolemäos sig till åsikten om särskildt utlopp för Cyrus och Araxes.
Ptolemäos, Geographia V, kap 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
