- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 25 (1905) /
51

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 5 I

väldiga slammassor, hvilka åstadkomma ett mycket snabbt växande
delta.

Vidare nämner han Ochus, som väl torde motsvara Tedjend,1
Oxus och Jaxartes.2 Alla dessa låter han sålunda felaktigt utfalla
i Kaspiska hafvet. Man kände dem nämligen fortfarande ej i deras
nedre lopp, utan egentligen blott från Alexanders öfvergång af deras
öfre strömfåror. Strabo angifver Oxus vara Asiens största flod och
väl segelbar. Däremot känner han intet om Ural eller Volga och
har ingen aning om Aralsjöns existens.3

Af de närmast följande geografiska författarna må nämnas
POMPONIUS MELA, som lefde omkr. midten af första århundradet,
samt PLINIUS D. Â., d. 79 e. Kr.

Pompom"us Mela bör nämnas, ej därför att han var någon
geograf af betydenhet, men därför att hans kompendieartade
handbok i geografi blef en af hufvudkällorna för medeltidens geografiska
vetande.

Han hyllade den allmänna föreställningen, att Kaspiska hafvet
var en hafsvik.4 Anmärkningsvärdt är, att han uttryckligen säger,
att det sund, som förenar Kaspiska hafvet med Norra oceanen, är
långt och smalt som en flod.5 Det förefaller ej osannolikt, att man

1 Smith, Dictionary, art. Ochus.

2 Strabo XI, kap. 7.

3 I bok XI, kap. 8, p. 6, talar Strabo om de i länderna öster om Kaspiska
hafvet boende massageternas land och säger därvid: »I synnerhet lar den i flera armar
delade floden Araxes bevattna landet, hvilken med sina öfriga mynningar utfaller i
Nordliga hafvet och blott med en i den Hyrkaniska (Kaspiska) viken.» D’Almeida
(sidd. 76, 77) anser, att Strabo här med det »Nordliga hafvet» skulle antyda Aralsjön.
Det finnes dock ej något giltigt skäl för ett sådant antagande. Hela detta ställe är
nästan ordagrant lånadt ur Herodotos (I, kapp. 201, 202), men med den förändringen,
att Strabo af Herodotos’ åt Öster flytande Araxes sökt göra en åt väster flytande flod,
om hvilken han vidare antager, att de flesta af dess förgreningar letade sig väg till
den Norra oceanen, i stället för att de enligt Herodotos förlorade sig i kärr och
sump-trakter. Herodotos visste intet om någon nordlig ocean, under det däremot Strabo
med Eratosthenes antog, att en sådan fanns, och det ej särdeles långt från de af
hellenerna kända trakterna. - Denna Araxes, som tydligen enligt Strabo skulle vara en
annan än den i Armenien upprinnande floden med samma namn, passar för öfrigt ej
alls in i Strabos geografiska system. Af dylika motsägelser finnes dock åtskilligt hos
Strabo. - Det andra ställe hos Strabo, som d’Almeida anför som stöd för sin åsikt,
att Strabo skulle haft någon aning om Aralsjön,, synes vara än mindre bevisande.
(Stället är felciteradt och har af mig ej kunnat anträffas.) - Samma åsikt som d’Almeida
hyser bl. a. Eichwald, sidd. 35 ff. Jfr. ock Stuckenberg IV, sidd. 79 ff.

4 Pomponius Mela I, kapp. 2, 19; III, kapp. 5, 6.

5 Pomponius Mela III, kap. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1905/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free