Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ALBERT FALK.
grund af handelsförbindelserna med de fjärran belägna asiatiska
länderna nådde fram till Europa, voro både få och vanställda.
Dock samlades naturligtvis under tidernas lopp genom
köpmännens och andras berättelser om egna resor eller om hvad de i
andra hand förnummit ett betydande geografiskt material, som gaf
möjlighet såväl till revidering af kunskapen om den redan mer
noggrant kända kulturvärlden kring Medelhafvet som äfven till
komplettering och utvidgning af vetandet om länderna bortom dess
gränser.
Den som härvid inlagt den största förtjänsten är den store
alexandrinske lärde PTOLEMÄOS, som lefde omkr. midten af andra
århundradet e. Kr. Med honom når den forntida geografien sin
höjdpunkt. Efter honom följer en mer än tusenårig period af
stillastående eller förfall.
Ptolemäos satte som sin uppgift att efter vetenskapligt
astronomiska grunder reformera världskartan, och hans bevarade
geografiska hufvudarbete (Geographia) är i öfverensstämmelse härmed
egentligen en beskrifning, författad samtidigt och i sammanhang med
utarbetandet af hans stora kartverk i 27 taflor, men är ej någon
fullständig geografi i t. ex. Strabos anda. Själfva kartverket synes
i original tidigt gått förloradt men har i kopior bevarats till
eftervärlden.
Ptolemäos’ karta betecknar ett väldigt framsteg utöfver
Eratosthenes och Strabo, och ej minst kommer detta till synes angående
Kaspiska hafsbäckenet. Potlemäos återvände till den redan 6
århundraden förut af Herodotos uttalade åsikten om Kaspiska hafvets
insjönatur. Han säger härom: »Kaspiska hafvet omgifves på alla
sidor af land», och han tillägger, att »detta haf förhåller sig som
en ö till kontinenten».1
Om de kringliggande trakterna har han en vida noggrannare
och riktigare kunskap än någon geograf fore honom. Så är han
den förste, som fullt tydligt talar om Volga,2 som hos honom heter
Rha (ännu i dag kalla mordvinerna den för Rhau).3 Han
beskrifver med en förvånande noggrannhet och riktighet dess lopp, i
synnerhet den nedre delen däraf, och känner till dess närmande till Dön
1 Geographia VII, 5, se vidare V, VI och VII passim.
2 Herodotos hade troligtvis en dunkel kännedom om denna flod (se ofvan).
Eljest är Ptolemäos den förste, som nämner den.
3 Peschel, sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
