Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN" AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 59
latinska. Af dessa stod Plinius högt i kurs, men allra helst
hämtade man sin visdom ur de kortare Pomponius Mela och Solinus.
De torftiga och ofta mycket vilseledande uppgifter, som kunde
vinnas genom studiet af dessa författare, vanställdes ofta ytterligare
genom fantastiska tillägg, utslag af en naivt kyrklig och biblisk
spekulation. Kännedomen om de aflägsnare trakterna af jorden
inskränkte sig därför snart till ett förvirradt uppräknande af namnen
på en mängd folkslag, floder, berg o. s. v., utan att man så noga
visste, hvar dessa borde placeras på kartan. Ät dessa torra
namnregister sökte man sedan med mycket nit förläna intresse genom
att här och där inflicka vidunderliga legender och sagor, hvilka mer
vittna om skapande fantasi än om förmåga af vetenskaplig kritik.
Särskildt beträffande Kaspiska hafvet och dess flodområde visste
man i västerlandet ej mycket. I öfverensstämmelse med sina
senlatinska källor gjorde man naturligtvis Kaspiska hafvet till en
hafsvik. Om de floder, som utföllo i denna, hade man mycket
sväfvande uppgifter.
De magra fakta, man hade att meddela, utsmyckades så godt
man det kunde med åtskilliga fantasterier. Så t. ex. förlade man
till trakten af Kaspiska hafvet de i bibeln omtalade folken Gog och
Magog, ehuru redan Augustinus i sin »De civitate Dei» varnat för en
sådan bibeltolkning. I sammanhang därmed berättades och troddes
allmänt, att Alexander den store på sin marsch mot öster med fasta
kopparportar tillslutit ett pass i en nordlig bergvall för att så
utestänga just dessa Gog och Magog, hvilka af många identifierades
med de 10 försvunna judastammarna. På denna saga grunda sig
författares och kartritares från denna tid uppgifter om en judevall
och en Alexanderport. Uppränningen till myten ha de ännu
synbara kvarlefvorna af en folkmur, den s. k. järnporten vid Derbend
väster om Kaspiska hafvet, gifvit.1
Det tjänar ej till mycket att uppräkna alla de olika författarna
och redogöra för deras åsikter om Kaspiska hafvet och Volga. De
variera alla samma okunnighetens tema. Jag skall blott uppehålla
mig vid några af de viktigaste.
På gränsen mellan gamla och nya tiden står den spanske
kyrkofadern OROSIUS, hvilken skrifvit en världshistoria i sju böcker,
inledd med en geografisk öfversikt. Orosius var högt aktad under
medeltiden2 och öfversattes till anglosachsiska af Alfred den store.
1 Peschel, sid. 85.
2 Santarem I, sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
