Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6O ALBERT FALK.
Om Kaspiska hafvet säger han: »Det Kaspiska hafvet börjar i norr
från oceanen ––––, sträcker sig sedan åt söder med ett långt sund,
som sedan vidgas till en stor yta och slutar vid det Kaukasiska
bergets fot. » 1 På ett annat ställe talar han om Alexanders segertåg efter
Darius’ död och fortsätter: »Därefter kufvade han Drangerna,
Ever-geterna, Parimerna, Parapamenerna, Adaspierna och de öfriga
folken, som bodde vid Kaukasus’ fot och grundlade där staden
Alexandria vid floden Tanais.»2 Sistnämnda uppgift, som bör
sammanställas med den tidigare antikens förvirrade föreställningar om
bi-furkationen mellan Tanais och Araxes, visar tillräckligt, huru
dimmiga hans geografiska begrepp voro.
Den s. k. Ravennageografen (omkr. 700) talar om »Sinus
Hyr-canus», som skiljer Europa från Asien. Han har skrifvit på
grekiska och åberopar sig bl. a. på Ptolemäos, hvilken han dock ej
mycket tillgodogjort sig.
Ingalunda bättre visar sig tidens geografiska vetande på de få
och ytterst otympliga kartor, som bevarats från denna tid. Sådana
äro t. ex. »Beatus-kartan» från 778, den »Anglosachsiska
världskartan» från omkr. år 1000, T-kartorna o. s. v. Alla göra de
Kaspiska hafvet till en hafsvik och visa äfven för öfrigt mycket ringa
kännedom om de till detta haf angränsande trakterna.3
Bättre stod det dä till med den geografiska kunskapen i det
östromerska riket. Här låg man allt fortfarande i handel med den
aflägsnare orienten, som tillförde byzantinerna de lyxartiklar, som
sedan länge för dem blifvit ett behof, och man kunde genom
perserna, som i synnerhet förmedlade denna handel, få veta ett och
annat om annars för européerna okända trakter i Asien.
Understundom kommo ock till Byzans beskickningar från
turkfolken kring Kaspiska hafvet och Aral, och äfven byzantiner
besökte dessa trakter.
1 Orosius I, kap. II, 22.
2 Orosius HF, kap. XVIII, 187, 188.
3 Däremot kan det förtjäna påpekas, att på Kosmas Indicopleustes’ för öfrigt
mycket egendomliga världsbild från 6:te årh. e. Kr. Kaspiska hafvet är en afloppslös
insjö. Detta kan ju möjligen bero på några dunkla reminiscenser från Ptolemäos
(Kosmas var också egyptier). Helt säkert betyder det ej, att Kosmas i detta hänseende
var utrustad med något djupare geografiskt vetande än sin samtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
