Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02 ALBERT FALE.
en fond af geografiskt vetande, som vida öfverträffade det samtida
västerlandets.
Först genom araberna börjar också ett rikare ljus falla öfver
de Kaspiska trakternas geografi. Först hos de arabiska författarna
träffar man om det Kaspiska hafvet och dess tillflöden uppgifter,
som i vetenskapligt värde uppnå och öfverträffa Ptolemäos’.
Genom eröfringen af Iran kom också det Kaspiska bäckenet i
omedelbar beröring med det arabiska världsväldet, och det blef för de
arabiska geograferna jämförelsevis lätt att om dessa trakter skaffa sig
pålitliga underrättelser.
MASUDL (f 956) befor under sina vidsträckta resor äfven
Kaspiska hafvet och inhämtade om detsamma noggranna
underrättelser. Han bekämpar den vid denna tid ånyo uppdykande
villfarelsen om ett samband mellan Asowska sjön och Kaspiska hafvet
och betonar det senares karaktär af inhaf. Han känner till
jord-oljeförekomsten vid Baku, ty han omtalar ett eldutbrott där, som
han jämför med det af en siciliansk vulkans.
Äfven känner han Aralsjön, som han kallar jordens största
sjö, och han låter Jaxartes och Oxus utmynna i den. Dock äro
hans kunskaper härom något förvirrade. Han gör af Jaxartes med
dess tillflöden tre olika floder, hvilka han anser hvar för sig utfalla
i Aralsjön. Denna sjö låter han sedan genom flera armar afföra
sitt vatten till Kaspiska hafvet.1 Också Masûdî omfattade den
gamla så ofta uppdykande villfarelsen om en bifurkation mellan Volga
och Dön.2
Masûdîs samtida ISTAKHRÎ (Åbn Ishak Farisy) bekräftar
Kaspiska hafvets fullkomliga isolering. Han hade själf berest både
detta haf och khasarernas land.3
Istakhrî känner (liksom sin yngre samtida Ibn Haukal) intet
om, att en arm af Oxus, hvars nedre lopp han noga beskrifver,
skulle utmynna i Kaspiska hafvet.4
EDRÎSÎ, (f 1175 eller 1176) hade ej som de båda föregående
skaffat sig sitt geografiska vetande hufvudsakligen genom
personliga, vidsträckta resor utan genom jämförande studier af
geografiska författare eller genom bearbetning af upplysningar inhämtade
från sjömän och handelsresande.
1 Goeje, sidd. 10-12.
2 Peschel, sid. 99. Eichwald, sidd. 100-102.
3 Humboldt, sid. 472.
4 Goeje, sid. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
