Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 63
Edrîsî säger om Kaspiska hafvet eller »Khosarhafvet», som
araberna vanligen kalla det, att »det är isoleradt och utan
förbindelse med de öfriga hafven», och vidare: »det Khosariska hafvet
är från norr till söder mera långt än från öster till väster. De
båda axlarna förhålla sig till hvarandra som 4 till 3.» Härmed
rättas sålunda Ptolemäos’ fel att ge Kaspiska hafvet dess största
längd från väster till öster. Äfven Edrîsî känner endast en aralsk
mynnig af Oxus.1
Bland senare araber, som besökt de kaspiska trakterna, kan
man nämna IBN BATUTA (f 1377), hvilken på sina oerhördt vidsträckta
resor äfven kom till stepperna norr om Kaspiska hafvet.
Att arabernas kännedom ej blott om Kaspiska hafvet utan
äfven om Volga och östra Ryssland i allmänhet kunde bli så god
som den blef, berodde i synnerhet på den lifliga handel, som
araberna drefvo med khasarerna vid nedre Volga, där den khasariska
hufvudstaden Itil (eller Atel) var det gemensamma målet såväl för
handeln sjövägen öfver Kaspiska hafvet som för karavanhandeln från
det inre Asien. Dock stannade araberna ej vid Itil utan trängde
uppför Volga långt in i Ryssland, på hvars stora marknader de
såväl af de inhemska stammarna i Ryssland som af de
skandinaviska köpmännen tillbytte sig pälsverk. Däremot tyckas de ej ha
kommit i någon direkt beröring med de pontiska handelsstäderna.2
Under det de arabiska och äfven de turkiska och armeniska
skriftställarna visa en kännedom om det Aralo-kaspiska bäckenet,
vida öfverlägsen den, som Europa ännu i början af i8:de
århundradet ägde, bli västerlandets geografer fortfarande trogna den gamla
hypotesen om ett sammanhang mellan Kaspiska hafvet och den
norra Oceanen.
De missleddes af sin förkärlek för den klassiska litteraturen;
särskildt var då Dionysios Periegetes, sedan vid slutet af uoo-talet
en lärd skoliast, Eustathius från Thessalonika, kommenterat och
bearbetat dennes portulan, en lika ansedd som dålig källa.
BLEMMYDES från Konstantinopel (omkr. 1245) talar som en trogen
lärjunge af Periegetes fortfarande om Kaspiska hafvet som en hafsvik.
1 Goeje, sid. 18.
2 Heyd I, sidd 52 - 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
