Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 65
skarpa iakttagelseförmåga, hvarom den bär vittne, samt den
pålitlighet i uppgifterna, som utmärker den, är en af de bästa bland
medeltidens resebeskrifningar.
Rubruck öfvergick Volga, som syntes honom fyra gånger så
bred som Seinen vid Paris. Han fick veta, att Volga ej utfaller i
Oceanen utan i »Sirsans haf» eller Kaspiska hafvet, och han
bevisar, att detta ej kan vara en hafsvik, som Isidorus af Sevilla kallat
det, utan är ett själfständigt haf. »Broder Andreas1 har», säger han,
»dragit rundt detta haf på två sidor, i öster och söder, och själf
har jag kringvandrat det i väster och norr.»
Vidare uppräknar Rubruck mycket riktigt de olika folkslag,
som bodde rundt Kaspiska hafvet, och säger, att detta i väster,
söder och öster omgifves af berg, men ej så i norr.
På hemvägen gick Rubruck åter öfver Volga och därefter
väster om Kaspiska hafvet ned till Armenien o. s. v.
Han hade öfverallt sökt inhämta noggranna upplysningar äfven
om trakter, som lågo mer fjärran från hans väg. Sålunda hade han
t. ex. fått rätt god föreställning om ryssarna och volgabulgarerna,
deras boningsplatser, seder och förhållanden.
Anmärkningsvärdt är, att hvarken Carpine eller Rubruck2 hafva
något att säga om Aralsjön.
Medlemmar af det kungliga huset af Armenien gjorde vid samma
tid resor inat Asien, hvarigenom äfven Kaspiska hafvets geografi
blef mer utredd. Så t. ex. konung HETHUM I, hvilken 1254
begaf sig till Karakorum och därvid for vägen från Armenien utmed
vänstra stranden af Kaspiska hafvet och upp till Volga.
Konung Hethums resebeskrifning begagnades bl. a. af en hans
släkting, prins HETHUM AF GORIGOS, hvilken efter vidsträckta resor
i orienten slutligen blef munk och dog som abbot för ett
premon-stratenserkloster i Poitiers. Där ägnade han sig åt vetenskapen och
skref på franska en mongolfurstarnas historia och en geografi öfver
Asien, hvilken senare snart fann stor spridning i klostren och mycket
torde ha bidragit att klara de geografiska begreppen angående Asien.
Den öfversattes på påfvens befallning 1308 till latin och är den
första systematiska geografi öfver Asien, som finnes från medeltiden.
1 Denne »broder Andreas» var en dominikanermunk, Andreas af Lonjumel, som
deltagit i en beskickning till storkhanen och rest från Syrien genom Mesopotamien och
Persien sydost om Kaspiska hafvet. För Öfr gt vet man föga om denna färd.
2 Ruge, sidd. 46, 47. Humboldt Central- x sien, sid. 480. Kritische
Untersuchungen I, sidd. 516-517. Periplus, sid. 138.
Ymer, icoj. c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
