Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortnamnen på 1904 års Norrbottenskarta. Af K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ej kunnat finna plats på de i liten skala utgifna kartorna och som
man endast genom en ytterst omständlig och långvarig detalj forskning
kan få samlade. Äfven sådana namn lyckades jag få, om också
icke till så stort antal.
Det är själffallet, att jag vid mina undersökningar alltid, om
någon möjlighet därtill fanns, vände mig till sådana lappar, som
sedan barndomen kände de trakter, hvilkas namn jag ville utforska.
Endast af sådana kan man ju få pålitliga uppgifter. På kartan
genomgick jag med dem deras gamla välkända flyttningsvägar
och försökte särskildt noggrant diskutera de fall, då deras
uppgifter i väsentlig mån stredo mot kartans, något som tyvärr alltför
ofta inträffade.
Det kan ju visserligen tänkas, att somliga lappar i en trakt
begagna ett särskildt namn för t. ex. ett fjäll och andra ett helt
annat namn på samma naturföremål, men detta måste dock
tydligtvis höra till undantagen. Något rimligare och sannolikare är det
ju, om lappar, som flytta på olika sidor om samma fjäll, ha olika
namn på detsamma, men i realiteten har jag knappast iakttagit
något sådant. Uteslutet är det dock naturligtvis icke, att bägge
dessa fall kunna förekomma, och jag vill alldeles icke heller för
öfrigt tillvälla mig någon auktoritativ ofelbarhet i denna namnfråga,
ty jag vet mer än väl, att äfven jag kan taga miste och att äfven
jag någon gång eller många gånger omedvetet kan ha fört mina
sagesman på villovägar och krånglat bort dem, hvarigenom deras
uppgifter blifvit mindre tillförlitliga. Jag vill blott med all möjlig
styrka framhäfva, att man, för att kunna med något som hälst hopp
om framgång utfråga Norrbottens fjällappar om dessa eller liknande
ting, ovillkorligen måste kunna tala med dem på deras eget språk
eller i Torne lappmark på finska, detta enär de vanligen icke äro
så kunniga i svenska, att de kunna väntas fullt förstå ens frågor
om sådana mera abstrakta saker samt rätt och otvunget besvara
dem. Detta är en sats, som väl hvarje människa med någon liten
erfarenhet om norrbottenslappar utan vidare bör kunna gå in på.
En hvar, som haft tillfälle och någon liten förmåga, alltså
språkförmåga, att kontrollera, hur tolkning från svenska till lapska eller
finska och omvändt esomoftast sker, vet också, att de uppgifter, man
får genom tolkar, icke äro så pålitliga, som dem man får direkt.
Slutligen vet en hvar språkman, att det utan vetenskaplig, fonetisk
utbildning är helt enkelt omöjligt att fullt tillfredsställande uppteckna
ord och fraser på ett främmande språk med från ens eget mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
