Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortnamnen på 1904 års Norrbottenskarta. Af K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORTNAMNEN PÅ 1904 ARS NORRBOTTENSKARTA. 99
namnform Nuortikon, som af obekant anledning tillyxades af den
finska formen, då engelsmännen byggde banan, och som af de
svenska myndigheterna fick officiell stadfästelse, utan att någon
sakkunnig tillfrågades? Jag svarar härpå, att det måste vara
motbjudande för mitt vetenskapliga samvete att godkänna en
uppenbart falsk form, men att jag dock skulle anse mig tvungen att göra
detta, om platsen i fråga vore mycket känd eller af någon som helst
betydelse och om denna namnform varit i så långvarigt och träget
bruk bland en mycket stor allmänhet, att den kan sägas ha vunnit
fullt, outrotligt burskap i språket, så att den icke utan mycket stora
olägenheter kan ändras. På detta sätt har jag t. ex. velat
godkänna stationsnamnet Murjek, ehuru detta utan mitt åtgörande
kommit att på den nya kartan få den språkligt riktigare formen
Muor-jek. Men hvarje norrbottning vet, att »Nortikon» icke är kändt
utanför platsens närmaste omgifning, under det att den stora
stationen Murjek med dess uppväxande stationssamhälle och
seminarium är kändt vida omkring och just under denna form af namnet.
I närheten af ^Nortikon» ligger återigen den ännu i dag fullt
typiska skogslappsbyn Nuortikotno, hvars befolkning har lapska till
dagligt språk (byn Murjek däremot är rent svensk). Jag är därför
oförhindrad att i detta särskilda fall följa min hufvudprincip för
namngifningen i Norrbotten, som säger, att
ortnamnen böra skrifvas efter det språks lagar, som talas af
traktens egentliga befolkning.
I svenska trakter böra namnen således skrifvas på svenskt sätt,
i finska på finskt, i lapska på lapskt. Denna regel är lätt att
till-lämpa, då det gäller de oblandade språkdistrikten. De enda
undantagen bli då de platser af synnerligen märklig art. som sedan
gammalt af en eller annan anledning fått en något annorlunda beskaffad
namnform än den egentligen riktiga, och hvilka man nu ej utan
stor olägenhet kan döpa om, enär den oriktiga namnformen fått
alltför stort burskap. Man kan således ej, som kanske finnarna skulle
vilja, dopa om staden Haparanda till Haaparanta, ej heller
Karesuando till Kaaresuvanto eller Vittangi till Vittanki (egentligen borde
det på högfinska t. o. m. heta Vitsanki!) eller Kalix till Kalis, och
jag är mycket tveksam, om man ens kan våga sig på att taga bort
det alldeles ur luften gripna j i Sarjek.
Af samma skäl har jag på kartan bibehållit b i stället för det
riktiga / i Bar tur té i Arjeplog (Bar tute är korrekturfel), detta enär
fjället är vida omkring kändt, äfven i litteraturen, under denna namn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
