Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortnamnen på 1904 års Norrbottenskarta. Af K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOO K. B. WIKLUND.
form och en ändring af ett begynnande b till p ju är mycket
våldsammare än en likadan ändring längre fram i ordet. Däremot har
jag kunnat efter det faktiska uttalet skrifva / i namnet på den
alldeles okända lilla sjön Partaure vid fjällets fot, allra helst som dess
namn icke så synnerligen starkt påminner om fjällets namn.
Kartans namnform Karunki, som d:r S. anmärker emot, rår
jag icke för. Om anmärkaren emellertid sett på frågan litet
närmare, hade han nog icke funnit den fullt så lättlöst. På andra sidan
Torneälfven ligger nämligen den finska byn och socknen med samma
namn och denna bys och sockens officiella namn på Finlands kartor
o. s. v. är just Karunki. Om kartförfattaren velat vara fullt
noggrann, skulle han således på den svenska sidan om gränsen
begagnat det häfdvunna Karungi, men några millimeter därifrån på den
finska sidan den andra formen, hvilket tydligen hade varit
högeligen olämpligt. Han valde då att på bägge ställena skrifva
Ka-runki. Jag skulle i hans ställe ha gjort våld på den officiella finska
formen och skrifvit Karungi.
Det är sålunda i allmänhet lätt att afgöra, huru de ortnamn skola
skrifvas, som förekomma i trakter med oblandad befolkning.
Särskildt lätt är ju detta, om namnen äro rent svenska eller rent finska,
enär ju dessa språk ha en sedan gammalt stadgad ortografi, det vill
säga det är en lätt sak, sedan man genom af kompetenta personer
företagen undersökning fått reda på, huru dessa svenska och finska
namn verkligen heta på traktens dialekt och på hvad sätt dessa
dialektformer skola omskrifvas till de resp. högspråken; men detta
kan vara en nog så invecklad historia och fordra stor filologisk
lärdom och förfarenhet, hvilket bland annat visas däraf, att t. o. m. en
officiell ortnamnskommitté måst tillsättas för att utreda dessa frågor
för våra svenska ortnamns vidkommande. En icke kompetent
person gör i denna sak föga nytta och fördröjer lätt arbetet.
Men svårare blir det på de rent lapska områdena, enär man
där icke har något sådant häfdvunnet högspråk att hålla sig till.
Det »sydlapska» bokspråket är ett inkonsekvent och ovederhäftigt
sammelsurium af likt och olikt, utan klara lagar och utan klar
grammatik, såsom jag framhållit i min lapska lärobok, och dess dagar
äro nu därför ändtligen räknade. Det lulelapska bokspråket är ren
och konsekvent lulelapska och torde utan större svårighet förstås af
alla norrbottenslappar utom de i Karesuando och södra delen af Pite
lappmark boende. Det skulle då ligga nära till hands att vilja
omskrifva alla de lapska ortnamnen i Norrbotten (utom kanske i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
