Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språken i Finland 1880—1900. Af K. B. Wiklund. (Härtill tafl. 3—5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ramen för denna uppsats, enär man i Finland oaktadt landets
mångspråkighet icke har några landskommuner med mera än två
väsentliga språkelement. Lärorika exempel till lösningen af frågan kan
man erhålla på kartorna till Balogh, A népfajok Magyarorszågon,
Budapest 1902 (»Folkstammarna i Ungern»).
För att få en fullt tillfredsställande framställning af
språkförhållandena inom ett mångspråkigt land bör man tydligen konstruera en
karta i mycket stor skala, där hvarje väsentlig skiftning i
procenttalen inom hvarje minsta administrativa enhet (gård, by eller dylikt)
kan tydligt åskådliggöras. För vanliga behof måste man dock välja
ett kartunderlag med måttligt stor skala och, hvad särskildt Finland
angår, torde man då vara nödsakad att välja en skala, där man för
hvarje socken kan angifva dess procenttal och språktillhörighet.
Det kan då visserligen tänkas, att i några socknar den svenska
delen af befolkningen bor i den ena halfvan eller ändan af socknen
och den finska delen i den andra, hvarför man således vid den
kartografiska framställningen af språkförhållandena skulle komma
sanningen närmare, om man delade itu socknen. I allmänhet kan
man dock icke utan särskilda studier i statistiska arkiv eller på ort
och ställe afgöra, hur denna delning skulle företagas, hvarför man
måste nöja sig med att förklara, att om den ena nationaliteten på
detta sätt skulle komma i något ogynnsammare ställning på kartan
på ett ställe, den då till ett slags ersättning härför möjligen kan på
ett annat ställe komma i något för gynnsam ställning.
På en karta med måttligt stor skala kan man vidare af
typografiska skäl knappast framhäfva alla de olika procenttalen på olika
sätt, utan man måste indela dem i vissa grupper. För det första
är det då tydligen af föga vikt, att de allra minsta minoriteterna
medtagas. I de tabeller, som måste följa hvarje dylik språkkarta,
har man godt tillfälle att studera dessa minoriteters förekomst och
storlek, och de behöfva därför icke figurera på kartan. Jag har här
valt att från kartan utesluta alla minoriteter på mindre än //’ø
procent. Mina tabeller taga icke hänsyn till minoriteter på mindre än
en procent, utan låta deras procenttal utfylla motsvarande
majoriteters procenttal. Ar 1900 fanns det sålunda i Nystad jämte 12,3 ?/o
svensktalande och 87,4 % finsktalande äfven 0,3 % »andra», inalles
12 personer; dessa 0,3 % ha då vid procentberäkningen förts
samman med den finska majoritetens procenttal, så att detta i tabellen
angifves som 87,7- Genom uteslutandet från kartan af minoriteterna
på i-IG % försvunno visserligen inalles 39 finska minoriteter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
