Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språken i Finland 1880—1900. Af K. B. Wiklund. (Härtill tafl. 3—5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerligen till största delen bestående af arbetare, men å andra sidan ha
därmed också 73 svenska öfverklassminoriteter rundt om i landet
fått stryka på foten, hvilket kanske får taga ut hvartannat. De ha
i alla fall samtliga upptagits i tabellerna, hvarigenom ändå all
rättvisa torde vara uppfylld.
Procenttalen ha sedermera åskådliggjorts på kartan på så sätt,
att 90-loo % svensktalande (och således också 10-o %
finsktalande) betecknats med hel blå färg, 70-90 % svenskar (30-10 %
finnar) med rutad blå färg, 50-70 % svenskar (50-30 X finnar) med
streckad blå färg, 30-50 % svenskar (70-50 % finnar) med streckad
röd färg, 10-30 X svenskar (90-70 % finnar) med rutad rödfärg
och o-lo X svenskar (100-90 X finnar) med hel röd färg. Jag
hoppas, att genom dessa sex beteckningar en tillräckligt noggrann
detaljering vunnits. På en karta i större skala hade man med
fördel kunnat använda gröfre och finare rutning och streckning,
hvarigenom procenttalen kunnat uppdelas i tiotal (grof rutning 80-90,
fin rutning 70-80, grof streckning 60-70, fin streckning 50-60),
men på en karta i nu föreliggande skala var detta ogörligt. Den
ibland begagnade metoden att låta streckningens riktning och icke
dess styrka afgöra dess betydelse synes mig mindre lämplig, enär
man icke af streckens riktning kan utan vidare förklaring eller
närmare eftertanke afgöra, hvilkendera procenten är för mer än den
andra, hvilket man af streckens styrka kan omedelbart och
omedvetet sluta sig till. Att, såsom ofta sker, använda många, vidt
skilda färger för att angifva olika grader af majoritet för ett och
samma språk synes mig ännu mera olämpligt och oredigt; hellre
då låta samma färg alltid betyda samma språk.
På det kartunderlag jag hade att använda, voro städernas namn
ofta placerade rätt öfver den kringliggande landsbygden, hvilket ju
för öfrigt kan undvikas endast vid kuststäder. Det blef mig därför
omöjligt att på kartan angifva städernas språkförhållanden, hvilket
annars hade kunnat ske genom olika schraffering under stadsnamnen,
genom olikfärgade cirklar ei. dyl. Själfva stadsområdena äro för små
för att bli tillgängliga för någon nyanserad färgläggning.
Vid utarbetandet af tabellerna har jag för år 1880 följt
Statistisk årsbok för Finland 1882, utgifven af Statistiska Byrån, och för
år 1900 samma årsbok för 1904. Förutsättas får ju, att dessa
officiella årsböcker ge riktiga siffror. Bägge angifva den kyrkskrifna
folkmängden i hvarje församling den 31 dec. 1880, resp. 1900.
Mellan 1880 och 1900 ha några socknar delats itu, hvilket jag alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
