Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskimåernas forna och nutida utbredning samt deras vandringsvägar. Af Herman G. Simmons. (Härtill tafl. 6.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 HERMAN G. SIMMONS.
strid med eskimåernas mycket omskrifna motvilja mot alla
bekymmer för morgondagen, att de skulle ha underkastat sig besväret att
bygga dessa »holkar», så mycket mera som dunet ju ej för dem
kunde ha något värde; men då man lika litet kan antaga, att
fångstmän, som möjligen någon enstaka gång besökt denna aflägsna trakt,
skulle ha utfört ett sådant arbete - »holkarna» funnos nämligen i
stor mängd -, så får man nog ändå tillskrifva eskimåerna deras
uppbyggande. Leksakshus med tillhörande köttgrafvar m. m., uppförda
af barn, sågos också flerstädes.
Vid Frams fjord funnos uppe i landet några långa, låga, i tvärsnitt
ungefär triangulära vallar af smärre stenar, hvilkas bruk jag ej
kunnat förstå, och i närheten af Fort Juliane i Hayes sund en del
omkring två meter långa Stensättningar, som möjligen kunna vara
grafvar. Säkra grafvar med skelettdelar funnos blott vid
Leffert-glaciären på östra kusten af Ellesmere land, ett af de få ställen, där
gräfning företogs. De torde förskrifva sig från en senare invandring,
till hvilken jag sedan skall återkomma. Beklagligt är, att
expeditionen nästan alldeles försummade gräfningar och systematisk
insamling af sådana föremål, som på de många besökta boplatserna
kunnat hopbringas. Ingen af densammas medlemmar hade särskildt
uppdrag att göra etnologiska iakttagelser, och de, som kunde haft
intresse häraf, voro under sina resor för mycket upptagna af annat
arbete, frånsedt att redskap till gräfning ej medfördes och manskap
till hjälp vid arbetet ej kunde disponeras. Våra fynd äro därför
mycket sparsamma. Detta är ett skäl, hvarför jag icke här kunnat
framlägga mera ingående resultat; ett annat är att söka däri, att
jag rört mig på ett för mig delvis främmande fält, där jag icke
behärskar litteraturen.
Beträffande Grönland är förut nämndt, att stora, numera
obebodda men på ruiner rika områden finnas norr om de ännu bebodda
trakterna. Att Grönland fått sin befolkning öfver Smiths sund,
Kennedy och Robson Channel, är ju allmänt antaget, men om
vandringsvägarna inom landet äro uppfattningarna mera delade. De flesta
författare omfatta dock antagandet, att östra kustens befolkning
invandrat rundt om landets nordspets (gynnsammare klimatiska
förhållanden än de nu rådande torde därvid varit nödvändiga), och enligt
ett nyligen utkommet arbete af Schultz-Lorentzen1 lar detsamma vara
fallet med folket vid västkustens sydligaste del t. o. m. Godthaabs
1 ScHULTZ-LoRENTZEN, Eskimoernes Indvandring i Grönland. Medd. om GrönL
36. 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
