Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äril, spis och ugn. Af Axel Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRIL, SPIS OCH UGN.
209
tjäna till plats för en flämtande torrvedssticka eller en rykande
trän-lampa. Då man var van att efter mörkrets inbrott från spisens
brasa erhålla stugans hufvudsakliga belysning, men ej längre hade
råd att därför bränna den dyrbara veden, anordnade man den nya
ljuskällan på den gamlas plats. Stundom ser man en sådan lysspis
anordnad äfven då den verkliga spisen bibehållits, såsom vid den
fig. 29 afbildade eldstaden från Mora by i Delsbo socken, Helsingland.
Professor Kalm, som 1742 reste i Västergötland och Bohuslän,
beskrifver dessa lysspisar sålunda:
Fig. 27. Sidan A-B af eldstaden, fig. 26. Teckn. af förf.
»7 stället för ljus och lampor hade de här et synnerligt sätt
att lysa sig om aftnarne, sedan de skutit spjeldet, och ändå vela
arbeta vid ljus; ty som det folie dem för dyrt ät hålla sig talgljus
til sit arbete, och den skoglösa orten tillåter dem icke, ät låta veden
hela långa aftnarne brinna på spisen, så har nöden lärt dem vara
omhugsne. Uti hörnet af spismuren, som vatter framåt, äro 3 à 4
tegelstenar bårttagne, eller vid murandet bårtlämnade, så ät detta
rumet ser ut som en hel liten spis i sjelfva hörnet af muren vid den
stora spisen, varandes högden deraf större än bredden: ifrån denna lilla
spisen (ät jag så må kalla honom) gar en smal pipa eller rökhål up i
korsten, som förenas litet ofvan för spjeldet med sjelfva korstens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
