Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äril, spis och ugn. Af Axel Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
AXEL NILSSON.
pipan, hvilken kommer från stora spisen. I denna lilla spis sätta
de om aftnarne (sedan veden på den ordinaira och stora spisen är
utbrunnen och spjeldet skutet) furustickor, eller de i Finland så
kallade pärtor, några i sänder ät brinna––––––––; när pärtorna äro
utbrundne, och folket gå til sängs, sättes et litet spjeld för denna
lilla korstenen, just i des mynning nedantil. Desse slags små spisar
blef jag sedan varse på de fläste ställen åt Venersdorgs-sia&n. »l
I synnerligen skogfattiga trakter har ugnen, åtminstone i
fattigt folks stugor, blifvit indragen i stugan redan innan skorstenar
Fig. 28. Eldstad med »lysspis». Örkeneds socken, Skåne.
Teckn. af förf.
kommit i bruk, alltså som direkt efterträdare åt äriln. Så
förekomma ugnar utan skorsten, men alltid med grufva, allmänt i stugor
på det skoglösa Vestlandet i Norge. Fig. 8 (sid. 197) visar det
inre af en sådan norsk rökugnsstuga, i hvilken äriln ännu finnes
kvar midt på golfvet. Att ugnen äfven här inkommit med köket,
synes mig antydas däraf, att liksom i de sydsvenska stugorna en
från dess främre hörn tvärs öfver stugan hängande bjälke afdelar
rummet i tvenne områden. Likaså funnos ännu vid midten af
1 P. Kalm: Västgötha och Bahusländska resa. Stockholm 1746.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
