Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammankomsten den 24 april 1905. Vegadagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fartygschef, som med klokhet och kaliblodigt lugn förenade kunskap och
mod, och som på ett beundransvärdt sätt förde »Vega» genom
Nordhafvets isar och genom de tropiska oceanernas varma farvatten. Bland
officerare, vetenskapsmän och manskap fanns icke en, som icke förstod,
att fosterlandet väntade att hvar man gjorde sin plikt.
Den 19 augusti ångade »Vega» i en skrud af flaggor förbi Kap
Tjeljuskin, gamla världens nordligaste udde, ett mål som under sekler
eftersträfvats af så många fartyg, och den 28 september fångades hon
vid östra sidan af Koljutschin-bay i isens bojor, just på tröskeln mellan
norra Ishafvet och Stilla oceanen. Det hängde blott på ett par timmar;
hade man kunnat spara in dem vid något tidigare tillfälle, så hade
nordostpassagen blifvit verkställd på mindre än fyra månader. Så vidt jag
kan förstå, var det en lycka att »Vega» frös fast och blef liggande som
fastskrufvad i ett städ under 294 dygn. Härigenom fick expeditionen tillfälle
att noggrant studera klimatet i denna del af Ishafvet, att ytterligare öka
de samlingar, som, hvad arktiska föremål angår, gjort vårt Riksmuseum
till det rikaste i världen, samt att lära känna tschuktschernas vilda
folkstam, som i armod och köld jagar och fiskar och för öfrigt drömmer
bort sitt lif under norrskenslågor.
Den 18 juli 1879 kl. 3 e. m. stod »Vegas» kapten åter vid sin
ratt, och två dagar senare saluterades den asiatiska kontinentens ostkap.
Nordostpassagen var funnen, och Vegafärden hade lyckats. Den lager,
som i 336 år förgäfves eftersträfvats af de stora sjöfarande nationernas
djärfvaste navigatörer, hade eröfrats af detta moderna vikingatåg, hvartill
Norden aldrig förr sett maken. En ny sjöväg hade upptäckts till Kina
och Japan, en väg hvars praktiska betydelse visserligen betviflats; men
om det kostat mer än tre sekel att finna den, så kan man icke vänta
att se den utnyttjad under loppet af 25 år, och senast i somras talades
allvarligt om dess begagnande för sjökrigsändamål. Ännu är »Vega»
det enda fartyg som kringseglat Asien och Europa, och endast den
svenska flaggan har i ett svep famnat gamla världens gula och hvita
kontinenter, liksom den fordom segerrikt fördes öfver slagfälten i Europas
inre. Men utvecklingen sker hastigt i vår tid, och framdeles skall man
med förfinade tekniska hjälpmedel ändå lättare än nu kunna forcera
nordostpassagen. Då skall »Vegas» minne stråla klarare än i dag.
Icke en man gick förlorad, icke ett enda allvarligt sjukdomsfall
kunde antecknas af d:r Almquist; af skörbjugg, alla polarfarares fasa,
spordes icke ett spår ombord, och i fullkomligt oskadadt skick gled »Vega»
ur polarströmmens iskylda böljor in i Kuro-Sivos tropiskt varma vatten.
Den 2 september 1879 angjordes Jokohama. Japan var det första land,
som öfverhopade de nordiska vikingarna med hyllningar och beröm, och
dess kejsare Mutsuhito mottog dem på det mest älskvärda sätt. Och
därpå anträddes en hemfärd, hvars like aldrig skådats på jorden, en
verklig via triumphalis kring Asiens och Europas kuster.
Kl. 8 f. m. den 24 april lämnade »Vega» Dalarö och gled
långsamt in emot Stockholm. Hon gled, själf tyst och mörk, genom en
atmosfär af jubel och flaggor, och otaliga vimpelprydda båtar mötte
hennes tåg och följde hennes kölvatten. Flottiljen tätnade i den inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
