Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammankomsten den 24 april 1905. Vegadagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR. 2IQ
På oss svenskar har det norra polarhafvet till följd af sitt
geografiska läge utöfvat en särskild attraktion, men äfven där uppe i den höga
norden hafva vi funnit en rad af engelska sjöfarare fore oss, män som
offrat lif och skepp i den geografiska forskningens tjänst. Jag kan icke
ens antyda de otaliga engelska namn, som blifvit lagerkrönta i den eviga
isens och snöns regioner; hvilken karta som helst öfver arktiska
Nordamerika bevisar, att mina ord icke innebära någon öfverdrift. Låt mig
blott nämna Frobisher, Davis, Barrow, John Ross, James Ross, Sabine,
Parry, Beechey, Grinnell, Austin, Kane, Belcher, M’Clintock, Hayes,
Ingle-field, Näres, och låt mig påminna om den rad af oförvägna engelsmän,
som trotsat tusen faror för att om möjligt rädda sir John Franklin och hans
stora expedition på »Erebus» och »Terror» eller åtminstone bringa någon
klarhet öfver denna beundransvärda expeditions öde. Låt mig påminna
om, att en engelsman, sir Hugh Willoughby, år 1553 öppnade den rad af
resor, som sedan under århundraden hade nordostpassagens upptäckande
till mål, och att nordvästpassagen år 1853 upptäcktes af en son af
Storbritannien M’Clure.
Tiden tillåter oss icke nu ens att glänta på dörrarna till de engelska
geografiska minnenas tempelsal; det finnes icke ett barn i Sveriges
skolor som icke vet, att England behärskat och alltjämt behärskar
hafven. Hvem har icke beundrat Cooks världsfamnande resor för 130 år
sedan! Han drog upp grundkonturerna till kontinenternas kuster kring
Beringssundet och berörde sålunda de haf, som sedan skulle plöjas af
»Vegas» köl; hans färder i Sydhafvet beredde väg för de expeditioner,
som sedan kulminerade i kapten Scotts resa med »Discovery». Och
lika världsomfattande, men utrustad enligt den stränga vetenskapliga
forskningens fordringar, var i vår tid Challenger-expeditionen.
Från pöl till pöl är jordklotet till sjöss och lands omspunnet af
engelska forskares kurser och router, och i detta afseende kan ingen annan
nation täfla med England. På ett värdigt sätt sluter sig till sina
föregångare ’The English National Antarctic Expedition’, som under ledning
af kapten Robert Scott hade till mål att fortsätta de forskningar, som
1840 påbörjats af sir James Ross. Enligt sina instruktioner skulle Scott
utransaka de hemligheter, som gömde sig söder om den stora isbarriären
och väster om Victoria-kustens väldiga berg. Man visste intet därom,
man stod i detta hänseende på ungefär samma punkt, som Ni, sir Rennell
Rodd, uttryckt med följande ord i Edert beundransvärda poem öfver sir
Francis Drake:
’Till then they had deemed that the austral earth with a long unbroken shore
Ran on to the Pole Antarctic, for such was the old sea-lore.’
Flera nationer hade beslutit att samtidigt utsända expeditioner till
det södra polarbäckenet ; den engelska leddes af Scott, den svenska af
Otto Nordenskjöld, den skottska af Bruce, den tyska af Drygalski, den
franska af Charcot. Geograferna äro ense om att tilldela den engelska
expeditionen priset. Utmed den isbarriär, som har sitt fäste i
Victorialandet, framträngde Scott mot öster, tills han upptäckte ett nytt land,
som han uppkallade efter konungen af England. Från vinterkvarteret,
där »Discovery» låg fastfrusen i två år, företogos många märkliga slädfär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
