Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sverige under senaste tid företagna åtgärder till naturens skydd. Af Gunnar Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25°
GUNNAR ANDERSSON.
Sjöar och sjöstränder. Utöfver hvad som ofvan är nämndt om
Akademiens uttalande mot sjösänkningar innehåller betänkandet inga
speciella anvisningar på platser, hvilka på grund af sin egenartade
natur eller rika flora böra skyddas, såvida man ej härunder vill
inbegripa de af A. Callmé, A. Y. Grevillius och nu senast af Selim
Birger studerade öar och skär, som uppstått genom
Hjälmarens sänkning (fig. 13). Dessa förtjäna fullständigt skydd såsom
från början af sin tillvaro noggrant studerade exempel på vegationens
utveckling i vår tid å nytt land i mellersta Sverige.
Fig. 13. Skäret Tjuran i Hjälmaren, 22 år gammalt, med skog hufvudsakligen af
björk och al; här äro 1904 anträffade i allt 66 fanerogamer och 20 lägre växter.
Efter Selim Birger.
Genom fridlysning af sådana platser som sjönötens ståndort i
Immeln, röda näckrosens i Fagertärn (jfr sid. 227) tillgodoses
emellertid äfven typiska vattenväxtbestånd. I detta sammanhang må
påpekas önskvärdheten af lagligt hägn för en eller ett par af de
nordligaste fyndorterna för äg (Cladium mariscus).
Ängsmarker, hedar, allvar, flygsandsfält m. m. Förutom de
dominerande skogssamhällena, myrarnas och vattnens samt kulturens
växtsamhällen finnes i mindre omfattning ett antal andra af största
intresse för såväl vetenskapsmannen som naturvännen. Odlingen
sträfvar att i allt högre grad nyttiggöra de områden dessa intaga,
och därför behöfva äfven af dem valda delar skyddas.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
