Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 333
palatset vid Knossos på Kreta upptäckt likarmade kors. under förhållanden,
som höja det öfver hvarje tvifvel, att de äro samtida med palatset,
således flera hundra år äldre än de assyriska.
Man kan ej fordra mera öfvertygande bevis än dessa för att korset,
hvilket ju betraktats som den mest kristna af alla kristna symboler, är
en sinnebild äldre än kristendomen ; att det i den kristna kyrkan icke
är en sinnebild af Kristi död utan af hans gudomlighet; och att det
grekiska korset ej är något annat än de fyra från hjulringen lossnade
ekrarna i det hjul, som sedan urminnes tider varit en symbol först af
solen och solguden och slutligen af det gudomliga i och för sig.
-s.
Svenska bygder. Historisk-geografisk kyrko- och skolstatistisk tidning.
Utgifvare Alfr. Vernborg, Munsö, Ekerö. Stockholm 1904-1905.
I januari 1904 utkom första häftet af en månadsskrift med
ofvanstående titel, i december samma år utkom i2:te häftet. Under år 1905
skall tidskriften utgifvas i 6 häften. Prenumerationspriset var första året
4 kr. och är för innevarande år 2.20, postarfvodet inberäknadt. Det är
lätt att förstå, äfven utan Utgifvarens öppenhjärtiga meddelanden, att
denna inskränkning af tidskriftens omfång beror på bristande uppmuntran
från allmänhetens sida. Företaget bär sig ej. Det är skada. Ty denna
tidskrifts utgifvare har föresatt sig en god och gagnelig uppgift och har
alltjämt på ett redbart sätt skött den. Tidskriftens utförligaste och
gedignaste innehåll utgöres af sockenbeskrifningar. Dessa äro gjorda af
personer, som lefvat sig in i den trakts förhållanden, hvilken
beskrifningen omfattar. Redan de nu utgifna 15 numren innehålla en hel rad af
intressanta sockenbeskrifningar, de flesta åtföljda af en liten karta; några
af dessa kartskisser äro synnerligen trefliga och alla fullt lämpade för
ändamålet. Beskrifningarna äro inga afskrifter af förlegade
framställningar, utan skildras efter författarnas egna uppmärksamma iakttagelser
kulturen och naturen upp till närvarande dag. De äro rikligt försedda
med illustrationer af kyrkor, folkskolor, slott, herrgårdar, bondgårdar,
gamla byggnader och minnesmärken, ett och annat natursceneri m. m.
Nästan alla dessa fotografiska afbildningar ge en god föreställning om de
olika trakterna och deras ur olika naturförhållanden och andra
omständigheter uppvuxna kultur.
Utgifvaren har ingalunda gått planlöst till verket. Därom vittna
de sammanhörande grupperna af sockenbeskrifningar. Redan i de nu
utkomna 15 numren meddelas beskrifningar på många Mälarsocknar,
närmare eller fjärmare grannar till Utgifvarens hemsocken Munsö. De äro:
Färentuna, Adelsö, Hillersjö, Sånga, Ska, Ekerö, Lofö, Hacksta, Lossa,
Bromma. En grupp bildas af socknar på östra Öland (Segerstad,
Runsten, Hulterstad, Långlöt) ; en annan af några socknar i Södertörn
(Västerhaninge, Muskö, Grödinge, Botkyrka) o. s. v. Att man i sådana
beskrifningar kan finna några faktiska misstag, är ju naturligt. Så står
t. ex. på sid. 150: »Den första kartan öfver Sverige daterar sig från
midten af löoo-talet», men denna uppgift är felaktig, vare sig man
menar utländska eller svenska kartor öfver Sverige. Detta är dock obetyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
