Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 LITTERATUR.
ligheter; de ortsuppgifter, man där söker, äro gifna med samvetsgrann
noggrannhet. I den liffulla skildringen lyser mångenstädes fram
författarens intresse och kärlek till den ort, dit han fått sin lärareverksamhet
förlagd. Och det länder vårt lands folkskollärare till stor heder, att de
med sådan flit och sådan kärlek ägna sig åt hemtraktens studerande.
Genom hembygdskunskapens grundliga inhämtande lägges den fasta grund,
utan hvilken all geografiundervisning står på lerfötter. I dessa
sockenbeskrifningar med deras kartskisser ha vi lämpliga »ledtrådar»,
motsvarande de böcker, som t. ex. i Tyskland utgifvas för de särskilda sko
lorna i Heimatskunde. Här och där i dessa skildringar finner man
reflexioner, som tvinga läsaren att tänka vidare, eller intressanta
kulturbilder. Jag skall meddela några exempel. I beskrifningen af Bromma
socken (Sthlms län, Uppsala stift) läses (sid. 133) » Såsom en egendomlighet
för trakterna närmast hufvudstaden må nämnas, att här ej finnas några
bönder. De ha dock funnits; men den siste bonden i Bromma försvann
för mer än 50 år sedan. Böndernas gårdar inlöstes af herrgårdarna,
som ståtade med adliga ägare, Bielke, Ruuth, Hermelin, Stierncrona,
FriesendorfT m. fl. Men den siste adelsmannen rymde fältet för fem år
sedan, och en hel del gårdar råkade i mer eller mindre spekulativa
händer». Hur föres ej härvid tanken på skiftningen i jordbesittningen, som
icke är inskränkt till trakterna närmast hufvudstaden. Från Långlöt (Öland)
berättas sid. 159. »Bondgårdarna äro här liksom i allmänhet på Öland
kringbyggda, med ladorna hophängande längs landsvägen, så att de bilda
en lång sträcka, försedd med halmtak, bortskymmande de ofta vackra,
och med träd omkransade boningshusen. Detta gäller kanske byn Långlöt
mera än någon annan by på ön, ty de till ett 2o-tal uppgående
gårdarna äro här med endast ett par obetydliga afbrott sammanbyggda till
en sträcka af cirka af 800 meter». Hur ledes ej tanken härvid till de
omsorgsfulla forskningar, som länge bedrifvits i Tyskland om olika
by-anläggningar och deras olika etnografiska och geografiska förutsättningar.
- Följande korta notis i skildringen af Voxtorps socken (Jönköpings län,
Växjö stift) är kulturhistoriskt belysande (sid. 181): »Ett sockenbibliotek
är instufvadt under predikstolstrappan, där de fattiga kyrkråttorna, som
bättre än andra visa sig förstå, att kunskap är makt, frossa på
sockenbornas förgätna ’Paradis-Lustgård’, ’Andliga skattkammare’, ’Concordia
Pia’ jämte åtskilligt annat smått och godt. »
Hvad för öfrigt »Svenska bygder» innehåller för att vara
»intressant läsning för alla» hör ej till vårt bedömande. Men så mycket kan
sägas, att det utan undantag vittnar om välmenande allvar. Tidskriften
tillför svensk geografi ett arbete, som, om det fortsattes på samma goda
sätt, är af icke ringa betydelse. Det vore skada, om ej det geografiska
kunskapsbegäret i vårt land vore nog starkt och spridt att trygga arbetets
ekonomi. Tuneld, författaren till vår första riksgeografi, satte som motto
på sitt arbete: »Ingenting bör vara kärare än fäderneslandet». Är det
så, skall väl dessa hembygdsskildringar draga till sig talrika läsare och
ur den intima kännedomen om de små delarna slutligen framgå ett
hittills saknadt arbete: en modern svensk geografi öfver Sverige.
Augusti 1905. ISAK FEHR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
