Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sällskapets förhandlingar. Sammankomsten den 22 september 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sällskapets förhandlingar.
Sammankomsten den 22 september 1905.
Ordföranden: d:r SVEN HEDIN.
Ordföranden meddelade, att stansen till den af Sällskapet beslutade
plaketten öfver Andrées och hans kamraters polarexpedition nu förelåg
färdig (jfr sid. 339), utförd af medaljgravören Erik Lindberg, och anhöll,
att de närvarande behagade taga densamma i betraktande.
Professor OTTO PETTERSSON höll föredrag om periodiciteten i Atlantiska
oceanens rörelser och om densammas orsaker.
Med anledning af föredraget yttrade sig docenten AXEL HAMBERG.
Docenten GUNNAR ANDERSSON redogjorde för de åtgärder, som
under de sanaste bägge åren vidtagits till skydd för Sveriges natur (jfr Ymer
1905, sid. 225 o. f., där föredraget återfinnes i utvidgad form).
Professor G. RETZIUS ville i anslutning till föredraget framhålla, att
man nog här i Sverige redan långt fore prof. Conwentz föredrag (jfr
Ymer 1904, sid. 17) tänkt på och diskuterat frågan om skydd för
naturminnesmärken och upprättande af nationalparker. Särskildt i afseende på
de senare hade väl de flesta af dem som besett sådana i Nordamerika
redan länge haft tanke på att söka följa exemplet. Adolf Nordenskiöld
har ock framkastat förslag i dylik riktning. Äfven för skydd af sjöfågeln
har man åtminstone på några ställen i landet redan sökt verka. Stora
Karlsö jakt- och djurskyddsförening har med framgång arbetat för denna
sak, och i Malmö har sedan ett antal år en förening genom arrenderande
af ön Måskläppen utanför Falsterbo och där inrättadt effektivt skydd
lyckats utveckla sjöfågelstammen i en mycket märkbar grad o. s. v. Äfven
på andra håll hafva försök gjorts att rädda intressanta naturminnesmärken,
t. ex. i Gullmarfjorden m. m. Men tyvärr möta sådana försök ofta
ganska stora svårigheter. Först och främst gäller det ej sällan betydande
utgifter för inlösen eller arrende, men därtill komma svårigheten med
afseende på en effektiv bevakning, t. ex. af obebodda öar, som ligga långt ute
i skärgården, där de som skola åtaga sig bevakningstjänsten få en
besvärlig och kanske farlig kamp mot tjufskyttar. För egen del hade herr
R. sedan åtskilliga år öfvertänkt och med andra diskuterat både
önskvärdheten af och svårigheten i att sätta sådant naturskydd i verket. Det
är ingalunda så svårt att uppgöra ett idealt program för ett sådant skydd,
men att omsätta det i verklighet möter många hinder. Under sådana
förhållanden har det emellertid blifvit af stor betydelse, att prof. Conwentz
genom sitt föredrag här och därefter lektor Starbäck genom sin motion
i riksdagen gjort frågan aktuell och väckt såväl den stora allmänhetens
som statsmakternas intresse för saken. Det har blifvit en nationalsak för
vårt land. Såsom ledamot af den kommitté som Vetenskapsakademien
tillsatte för afgifvande af utlåtande med anledning af den k. remissen
hade herr R. haft tillfälle att se hur allmänt intresset för denna sak växt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
