Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 341
visar sig äfven i arkeologist afseende erbjuda stort intresse. Högen,
hvilken var af betydlig storlek och innehöll flera grafvar, vittnar om att
bygden här är mycket gammal.
Den äldsta grafven, på bottnen i högens midt, innehöll en ekkista,
gjord af ett något mer än manslångt stycke af en tjock ekstam, som
blifvit klufven och urhålkad. I kistan hade den döde lagts ned obränd,
jämte en bronsdolk och några bronsprydnader, däribland ett par runda,
som varit afsedda för bältet. Öfver ekkistan, hvilken, såsom några rester
antyda, varit i likhet med andra samtida graf kistor omgifven af björknäfver
för att bättre skyddas mot tidens åverkan, hade ett stort rundt röse af
kullersten lagts; däröfver hade sedan den väldiga jordhögen blifvit uppkastad.
Grafvens innehåll gör det sannolikare, att en kvinna än en man
hvilat där. I mången kvinnograf från bronsåldern har nämligen en dolk
legat, under det att mannens förnämsta vapen var svärdet.
I grafven hittades flera större och mindre stycken af bokollon. Denna
iakttagelse är af den största betydelse för vår kunskap om Skåne i forna
tider. Förut kände man intet säkert fynd, som bevisade, att boken,
hvilken nu så väsentligt bidrager att gifva landskapet dess egendomliga
prägel, vuxit här fore Kristi födelse. Nu se vi, att så varit fallet
åtminstone redan vid midten af det andra årtusendet fore vår tidräknings början.
I högen har man sedan vid flera olika tillfällen graft sig ned för
att där bereda grafplatser för andra döda.
Först anordnades på rosets södra sluttning en kista af sten, hvari
liksom i den nyss beskrifna grafven ett obrändt lik lades.
Därefter, sedan likbränningen börjat blifva allmän här i landet,
uppfördes invid denna kista, men något högre upp, en annan stenkista. Denna
befanns innehålla brända ben och en bronsknif. Kistans storlek - den
är mycket större än senare tiders för brända ben afsedda grafvar - och
knifvens form visa, att denna graf tillkommit omkring 1200 år fore Kristus.
Helt nära de två nu omtalade stenkistorna och, såsom redan
grafvarnas inbördes läge visar, under en senare tid lades mellan några
stenar på rosets sida de brända kvarlefvorna af ett annat lik. Ett bland
benen funnet stycke af en bronssåg, hvilken har den form, som man
ofta träffat i fynd från tiden omkring år 800 fore Kristus men ej i fynd
från någon annan period, visar, att grafven är något äldre än den tid,
då Rom enligt traditionen anlades.
Utanför roset, i högens södra del, funnos dels en stenkista med
brända ben, något yngre än den sist omtalade, dels tre grafvar från
ungefär 800 år fore Kristus.
Ofvanpå en af de sistnämnda upptäcktes ännu en graf, den nionde,
innehållande en stor urna af bränd lera, i hvilken lågo brända ben samt
en nål och en ring, båda af järn. Af nålens egendomliga form ser man,
att grafven förskrifver sig från järnålderns första tid här i Norden,
således kring 500 år fore Kristi födelse.
Mellan den tid, då högen vid Kulla Gunnarstorp uppfördes, och
den, då man sista gången gräfde sig ned i den för att bereda plats för
en graf, har således nära ett årtusende förflutit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
