Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De olika slagen af folkmängdskartor. Af K. J. Henrik Wittrock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OLIKA SLAGEN AF FOLKMÄNGDSKARTOR. 435
å topografiska kartor framträdande lokala fördelningen och mer
eller mindre täta belägenheten af boplatserna.» Dessförinnan hade
dock naturligtvis verkställts en förberedande uppdelning i
administrativa områden.1
Såsom »den karta på statistisk grund, som kommit det
geografiska målet närmast», betecknar Ratzel i sin Anthropogeographie
(bd 2, sid. 198) »Die Vertheilung der bodenständigen Bevölkerung im
Rheinischen Deutschland» af Sprecher von Bernegg (Göttingen
1887), skala i: i ooo ooo I anledning häraf må följande meddelas
om detta arbete.2 Sedan orter med mer än 5 ooo invånare afskilts,
har »bezirk»-indelningen lagts till grund och folktätheten i hvarje
bezirk undersökts, hvarpå, med tagen hänsyn till »orternas läge,
storlek och form, markens beskaffenhet, bevattningens mängd,
vegetationens art, så långt den topografiska kartan därom lämnat
upplysning», gränserna för olika befolkade områden dragits och de
sistnämndas folktäthetssiffror beräknats. Redan af Ratzel påpekas,
att »en sådan kartas godhet är väsentligen beroende af
kartförfattarens förmåga att å den topografiska kartan afläsa det, som på
ett eller annat sätt har samband med människan». En senare
författare i ämnet, E. Friedrich3 betonar (sid. IQ -ii), att man, då
kartkonstruktörens subjektiva uppskattning sålunda i mångt och
mycket blir bestämmande, icke får lägga dylika kartor till grund
för en undersökning af folktäthetens orsaker, emedan denna i ty
fall skulle »röra sig i en cirkel», i det man jämförde
folktäthetsförhållanden, vunna genom uppskattning af natur- och
kulturbeskaffenhet, med denna samma.
Undergruppen l b kännetecknas däraf, att, »med användande af
förefintlig kännedom om de geografiska förhållandena och under
särskildt beaktande af naturliga områden i stället för godtyckligt
uppdragna kurvor, ett visst geografiskt moment göres till
afgräns-ningsprincip för folktäthetsprovinserna.»4
1 Efter »Behrns metod» lära de tyska atlasernas folkmängdskartor alltjämt utföras.
Sålunda höra alla folktäthetsskisser i Sydow-Wagners »metodiska skolatlas» till denna
modifieradt statistiska kartklass. (Neukirch, anf. arb. sid. 31.)
2 Efter M. V. Smiljanic, »Zur Siedelungskunde Südserbiens» (Abh. der k. k.
Geogr. Ges. in Wien, 1900), i hvilken studie förekommer en, om ock ej alldeles
korrekt, sammanfattning af befolkningskartornas olika grupper (sid. 12 och följ.).
3 E. Friedrich, »Dichte der Bevölkerung im Regierungsbezirk Danzig» (Med karta
skalan 1:400000), Königsberger-Dissertation 1895. (Äfven i Schriften d. naturforsch.
Gesellsch. in Danzig, N. F. Bd. 9.)
4 Neukirch, anf. arb. sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
