- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 25 (1905) /
459

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTISER. 459

öfver detta fartyg, har tillskrifvit mig, att posten bör vara i Ottawa
omkring den i o augusti och därifrån befordras vidare.

Denna vinter har ej på långt när varit så sträng som den förra.
Hafsisen, som i fjol vid denna tid mätte c. 380 cm., är nu ej mer än
omkring 170 cm. Den lägsta temperaturen, - 45° C., hade vi i
februari. En stor del af Netchili-eskimåerna uppehöllo sig här under den
mörkaste delen af vintern. Våren började komma redan i slutet af mars,
och temperaturen har nu varit öfver fryspunkten flera gånger. Vårt
hälsotillstånd utmärkt hela tiden. Jag började i februari att incirkla den
magnetiska stationen och är just nu färdig därmed. Löjtnant Hansen och
Ristvedt foro härifrån den 2 april för att kartlägga Victoria lands östra
kust. De voro utrustade för 70 dagar med två slädar och sex hundar
hvar. Färsk föda, ren och lax, ha vi haft hela tiden.

Efter denna rapport ingick veterligen ingen ny sådan förrän den 8
december då ett kort telegram anlände från Amundsen, afsändt från
Eagle i mellersta Alaska, två dagar senare följdt af nedanstående
utförligare telegram.

Eagle, Alaska, den 10 december 1905.

Gjöa öfvervintrar vid King Point, belägen på 69° 10’ nordlig bredd,
I37° 45’ v- l- Greenwich. Allt väl.

Den 28 juli lämnade vi Gjöa-hamn. Fartyget kom ut ur isen,
och allt var färdigt den 13 augusti, men sundet mellan Todd Island och
Point Richardson var fullt af packis, som försenade vår afresa så länge,
att det hade börjat bli mörkt om nätterna. Till och med den dag då
vi gingo måste vi passera genom ett sund mellan isen och Todd Island,
nätt och jämt så bredt som fartyget själft. Då vi lyckats komma
igenom här, nådde vi öppet vatten den 14 augusti. Vi gjorde ett uppehåll
vid Kamigin, några få mil öster om den smalaste delen af Simpson-sunder,
där våra vänner bland infödingarna hade sitt sommarläger och där det
bestämts, att vi skulle ha ett sista möte. En ung eskimå, 17 år gammal,
slöt sig här till oss för att göra en resa till civiliserade trakter. Efter
att ha erhållit förråd af kött ombord, fortsatte vi vidare och passerade
samma dag genom den smalaste delen af sundet, hvilket endast är $/4
km. bredt. Vi gingo söder om Eta, enär passagen norr om denna ö
visat sig omöjlig vid en båtexpedition, som företogs sommaren 1904
under löjtnant Hansen.

Då vi fortsatte västerut, passerade vi den 15 augusti en stor ögrupp,
som kartlagts af löjtnant Hansen och sergeant Ristvedt under en
släd-expedition våren 1905. Gruppen består af öfver 100 öar och holmar,
som fylla hafvet mellan King Williams land och Victoria land.
Ögruppen har en utsträckning från 69° 10’ till 68° 30’ n. br. och från 99°
30’ till 101° i o’ v. 1. Sunden mellan öarna äro grunda och fulla af
bankar. Vi blefvo nödsakade att taga vägen genom några af dessa sund,
då hafvet söder om öarna var fullt af packis. På aftonen nådde vi
Victoria Street, där vi måste bana oss väg genom ett stort bälte af is.

Morgonen den 16 augusti nådde vi öppet vatten och seglade in i
sundet mellan Amerika och Victoria land, söder om Lind Island. Den
17 ankrade vi under Kap Colborn utanför Cambridge Street, där Collin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1905/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free