Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om eoliterna, af Knut Kjellmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 KNUT KJELLMARK.
Men dessa coups-de-poing ha en stor utbredning. I Frankrike,
Syd-England, Belgien, Spanien och Italien samt genom Tyskland
på norra sidan om Karpaterna ända bort i Syd-Ryssland träffas
sådana redskap i trakter, som ej varit betäckta af is under den
första stora nedisningen. Utom Europa är samma eller liknande
typ iakttagen i Nord-Afrika, Algier och Nildalen, Mindre Asien
och Indien.
Denna stora utbredning, liksom äfven redskapets ganska
utpräglade form, som är sig tämligen lik, hvar det än hittats inom
det stora området, synes ju tala för att man borde kunna vänta sig
upptäckter på ett eller annat ställe af prototyper till detsamma. För
öfrigt kunde man ju förmoda, att Chelle-människans företrädare lärt
sig att slå till skärfvor af hårda stenarter att använda som
eggverktyg, borrar o. s. v. eller åtminstone att begagna sig af de på
förhand af naturen på olika sätt tillformade styckena af flinta eller
andra hårda stenarter, som på vissa ställen träffas i mängd, och
att man där skulle kunna påvisa detta tidigare led i mänsklighetens
kulturutveckling.
Nu finnes också en lång rad af sådana upptäckter, och dessa
få ej längre med tystnad förbigås, icke ens i vårt land, om vi
också icke ännu genom inhemska fynd direkt ha någon »eolitfråga»
i den vanliga bemärkelsen,
Eoliterna1 - dessa flintor formade fore den paleolitiska tidens
början af naturen eller af dess främsta representant människan och
af den senare ändamålsenligt, om ock enkelt bearbetade eller
åtminstone försedda med spår af användning - hafva redan sin rika
litteratur och sin egen terminologi; de upptaga en afsevärd plats
bland samlingarna i flera af Europas och Amerikas arkeologiska och
naturhistoriska museer; de hafva sina egna speciella utforskare, hvar
och en med sin skola, sina svärmiska beundrare, men också sina
hätska belackare - les éolithophiles et les éolithophobes.
Hänvisande till den utmärkta skildring, Hans Hildebrand i
sina arbeten »De förhistoriska folken i Europa»2 och »Från äldre
tider»3 gifvit af hvad som på hithörande område var kändt fore
1 Namnet eolit är först användt af J. Allen Brown 1892 efter undersökning af
Harrisons flintor från Kent; det har sedan upptagits af Mortillet och öfriga arkeologer.
Namnen paleolitisk och neolitisk användes först af sir John Lubbock, numera lörd
Avebury.
- Sid. 275 - 280.
:! Sid. 126 -131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
