- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 27 (1907) /
20

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tre år. De landsdelar, som denna expedition besökte, skulle, enligt

G. Storms1 kritiska tolkning, hafva varit Labrador (»Helluland»).
Newfoundland (»Markland») och Nova Scotia (»Vinland»). I de
sistnämnda trakterna påträffades skrällingar. Enligt Storms
mening skulle dessa hafva varit indianer och icke eskimåer. I ett
omnämnande af Storms arbete inför Svenska sällskapet för antropologi
och geografi den io oktober 1888 framhöll emellertid E. W.
Dahlgren2 3 *, att det dock måhända var eskimåer, som nordmännen
träffade i Vinland; därpå tydde särskildt den omständigheten, att
skräl-lingarna hade skinnbåtar. Denna uppfattning har helt nyligen
häf-dats af Thalbitzer8, som bevisar, att fyra af nordmännen antecknade
»skrällingord» utan svårighet kunde tydas såsom eskimåiska ord.

Nu för tiden träffas ingen eskimåbebyggelse hvarken på
Newfoundland eller på Nova Scotia. Det är emellertid, såsom
Thalbitzer framhållit, säkert, att eskimåerna förr haft en större utbredning
mot söder i dessa trakter än nu. Under 1700-talet gjorde eskimåerna
ofta resor till Newfoundland. I New Brunswick finnes på 46° 40’
en liten älf med det eskimåiskt klingande namnet Nipisiguit. Af
alla dessa skäl anser Thalbitzer det vara rätt sannolikt, att de
skrällingar, som nordmännen träffade i Vinland, verkligen voro
eskimåer.

Beträffande eskimåernas utbredning i Grönland och Nordamerika
vid tiden för de skandinaviska kolonisationsforetagen därstädes
under medeltiden torde med rätt stor sannolikhet kunna antagas
följande.

Eskimåerna hade redan fôre nordmännen invandrat i Grönland,
dock tyckas de under 1000—1200-talen icke hafva bebott det
sydligaste Grönland, där de däremot tidigare uppehållit sig. Under
1300- och 1400-talen ägde ett framträngande af eskimåerna mot
söder rum, hvarigenom nordmannabebyggelsen slutligen gick under.

I Amerika voro under samma tid sannolikt kusterna af
Labrador, Newfoundland, Nova Scotia och New Brunswick bebodda af
eskimåer. I den östra delen af den nordamerikanska kontinenten
skulle sålunda eskimåerna förr hafva haft en större utbredning
än nu.

1 Studier ovcr Vinlandsreiserne, Vinlands geografi og ethnografi. — Aarb. f. nord.
Oldkynd. og Hist. 1887, sid. 34 i separaten.

2 Ymer, Bd 8 (1888), sid. XIX.

3 Skrælingerne i Markland og Grönland, deres Sprog og Nationalitet. — Oversigt

over det Kgl. danske Videnskabernes Selskabs Forh. 1905, sid. 1S5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free