- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 27 (1907) /
24

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som för närvarande äro bebodda af eskimåer. Nästan på alla
finnas emellertid lämningar efter eskimåer, såsom vinterhus,
tältringar, köttgrafvar, räffällor m. m., en del uppenbarligen
af ganska hög ålder. Genom dessa förekomster af en tidigare
eskimåbebyggelse ådagalägges sambandet mellan de nutida
bebyggelserna på Grönland å ena sidan samt på Baffins land och den
nordamerikanska kontinenten å den andra. Uppenbarligen äro
eskimåruinerna på de amerikanska öarna att uppfatta såsom ett bevis
på, att invandringen till Grönland gått öfver dessa öar, äfven om
de ruiner, som för närvarande träffas därstädes, icke skulle vara
uppförda af de nuvarande grönländarnas förfäder utan härröra från
en senare tid.

Att den nordamerikanska arkipelagen, trots de talrika spåren
af en tidigare bebyggelse, nu så när som på några få öar saknar
befolkning, kan bero på tvenne omständigheter: antingen har den
befolkning, som en gång bott där, bortflyttat eller har den utdött.
Det troligaste är väl, att båda dessa orsaker samverkat.
Eskimåerna äro ett reselystet folk, som med stor förkärlek företager långa
och vanligen äfven mycket långsamma resor. Från dylika
jämförelsevis kortvariga besök torde helt visst åtskilliga af de
ofvan-nämnda eskimåruinerna härröra. Det är dock lika troligt, att en
stor del af den befolkning, som för längre eller kortare tid slagit
sig ned på dessa öar, därstädes utdött. Att i dessa högarktiska
trakter, där lifsuppehället i vanliga fall är förbundet med så stora
svårigheter, hela eskimåkolonier hafva svultit ihjäl under ogynnsamma
omständigheter, kan antagas såsom mycket sannolikt. I synnerhet
torde en dylik eventualitet lätt hafva kunnat inträffa under den
mörka årstiden, då eskimåerna uteslutande äro hänvisade att lefva
på de under sommaren insamlade förråden. Att i vissa trakter
eskimåbefolkningen utdött, är för öfrigt faktiskt konstateradt. För
omkring trettio år sedan befann sig en skara eskimåer på vandring
mot norr utmed Smiths sunds ödsliga västra sida för att söka
sig nya fängstfalt; de omkommo emellertid alla utom några fa,
som räddade sig öfver till den något gästvänligare östra sidan,
hvarest de förenade sig med därvarande eskimåstam. Numera
finnas på den västra sidan af sundet inga eskimåer lefvande.
Däremot träffas där talrika ruiner, och Astrup1 fann på ett ställe
ett stort antal människografvar men inga tydliga spår af ett
långvarigare uppehåll. I Nordöstgrönland synas äfven utdöda eskimå-

1 Blandt Nordpolens naboer, sid. 38. Kristiania 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free