Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hög grad ägnat sig för framkallandet af ifrågavarande
kulturöfver-gång. Han lämnar till och med en närmare beskrifning öfver huru
man får tänka sig att därvid tillgick.
Vid Coronation gulf är afståndet till skogsgränsen ej
synnerligen stort, åtminstone ej vid Copper-mine river. I skogarna
uppehålla sig under vintern talrika renhjordar, men under våren lämna
dessa skogstrakterna, draga sig mot norr och gå öfver isen till
Wollaston land, hvarest de stanna hela sommaren, och först på
hösten, när isen åter lagt sig, återvända de till fastlandet. Dessa
renarnas vandringar måste ureskimåerna hafva lagt märke till, och
slutligen hafva de till och med föranledts att följa efter
renhjordarna. På detta sätt hafva de kommit ut på den isbelagda
Coronation gulf under våren, då isen därstädes vimlar af sälar, som ligga
och sola sig vid sina hål. Det måste medgifvas, att från denna
situation och till en börjande säljakt är steget ej långt, om
ureskimåerna hade det sanna jägarblodet i sig. Småningom skulle därefter dessa
eskimåer hafva kommit att ägna sig åt säljakten i dess olika
former samt modifierat sina redskap och sin öfriga kultur i
öfverens-stämmelse med det nya verksamhetsfältet.
Hos ureskimåerna vid Mackenzie-floden skulle, enligt Steensby,
något själfständigt utvecklingscentrum för den nya Jculturen icke
hafva förefunnits. Men genom hörsägner, som fortplantats medelst
de vid Stora Björnsjön och i Mackenzie-dalen boende eskimåerna,
sålunda utmed en sträcka af omkring i ooo km., skulle ryktet om
de nya förvärfskällorna på ishafskusten hafva nått Mackenzie-flodens
mynning. Därstädes skulle sedan ett sekundärt centrum för den
nuvarande eskimåkulturen hafva uppstått. Från dessa båda centra
hade sedermera denna kultur spridt sig såväl åt öster som åt väster.
Att framställa anmärkningar mot denna fantastiska hypotes
torde ej vara svårt. Om den vore riktig, borde man vänta sig att
finna en utpräglad olikhet hos eskimåerna i kulturellt eller språkligt
afseende, allteftersom de härstammade från det ena eller det andra
af de båda kulturcentra, men någon sådan är ej bekant. Det
synes mig därför, att Rinks sträfvan att förklara eskimåkulturens
likformighet genom att antaga ett enda och starkt begränsadt urhem
har vida mera skäl för sig. För öfrigt kan det ifrågasättas, huru
vida det är tillbörligt att på så lösa grunder gifva så detaljerade
målningar af eskimåkulturens uppkomst, som den danske författaren
gjort.
Någon som helst enighet angående den trakt af den nordame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
