Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De representerade däggdjuren och fåglarna utgöras af flera sälarter,
hvalross, sjölejon, en mängd hvalarter, albatross, lunnefågel, tejst,
alka, ripa, flera måsarter, kryckja samt andra ej specificerade fåglar.
På de östligaste öarna träffades i de öfversta delarna af lagret
sällsynta lämningar af polarräf och eskimåhund. I den öfre hälften af
samma lager finnas äfven lämningar af bostäder af samma slag som
de nuvarande eskimåiska och aleutiska till hälften nedgräfda
vinterhusen. Talrika fynd såsom af fångstredskap af alltmera fulländad typ,
stenknifvar, benprylar, späcklampor, en i ben skuren afbildning af
ett människoansikte, läppsmycken m. m. gjordes äfven.
Af denna lagerserie och de föremål, som träffades i densamma,
kunna åtskilliga intressanta slutsatser dragas.
De olika lagren motsvara enligt Dall olika kulturstadier hos
öarnas befolkning. Det understa härrör tydligen från en befolkning,
som ännu befann sig på det s. k. »samlarestadiet» och hvarken
kunde fiska eller jaga. Det mellersta lagret motsvarar däremot ett
»fiskarestadium» och det öfversta ett »jägarestadium».
De nätsänken, som funnos i Echinus-lagrets öfre del, antyda, att
befolkningen hittat på att fånga sjöborrarna med nät. Därefter hade
man öfvergått att fånga fisk med nät, hvarefter kulturen så
småningom utvecklats till den nuvarande.
Dall framhåller, att gränsen mellan det understa och det
mellersta lagret är mycket distinkt samt att denna omständighet kan
tydas på tvenne sätt, antingen så, att någon genial ande bland den
gamla befolkningen uppfunnit fisknätet, hvilkets användning därpå
spridt sig snabbt, eller ock så, att en högre stående folkstam inflyttat
och medfört de nya uppfinningarna. Det förefaller dock, som om
en tredje möjlighet skulle vara sannolikare. Liksom man numera
anser, att bronsålderns och järnålderns uppkomst i vårt land
ingalunda berodde på invandringar af nya folkstammar utan därpå, att
kännedomen om bronsen, respektive järnet, ja till och med
materialet själft, spred sig till vårt land, så torde man kunna antaga, att
de i de aleutiska kjökkenmöddingarna återspeglade kulturframstegen
till största delen bero på en spridning af kännedomen om de
kulturframsteg, som eskimåerna gjort i det närliggande Alaska. Det
är sålunda rätt sannolikt, att kjökkenmöddingarna företräda ej
endast den aleutiska utan äfven den eskimåiska kulturens utveckling.
Dall anser, att bildningen af dessa kjökkenmöddingar kräft en
tid af åtminstone 3 000 år, en beräkning som likväl måste anses
osäker. Ehuru en noggrannare bestämning af dessa fynds ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
