Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flodområde» vid skildringen af odlingens utbredning i detta
landskap beaktat dessa.
Uti hjälpeskattslängden af 1535 göres tydlig skillnad mellan
dessa namn och dem, som sluta på pl -ändeisen -om. De förra
ändas konsekvent på -00*, -ijöm eller em, under det att de senare
representeras af Bodøø* (i tre socknar), Husøø* och Bygdhøø*.
Omkring 10 år senare sluta hem-namnen på -im eller em, och ännu år
1569 kvarstår den senare ändeisen i ett 20-tal namn. I våra
dagar får man ofta höra uttalet -em eller -äm, t. ex. Skeeø* eller Skeøfø*,
d. v. s. Skedom, Håljøø* eller -äm, d. v. s. Helgum.
De byanamn i landskapet, som höra hit, äro följande:
Nässom i Bjärtrå, Nessöm 1535, de Nesemi 1324, de Nesheme
1314; näs + hem. — Nässjö i Nätra, Nesötn 1535. Nässjö i
Lång-sele, Nes 1542, 43, Näset 1546, 47 och i en förteckning å
tiondelax 1556 Nesim. Uttalet är Nässe med sammansättningsaccent.
Solom i Sidensjö, Solem 1550, Solim 1545, 43. — Solum i
Styrnäs, Solöm 1535. — Solum på Hernön, Soolöm 1535; med
lämningar af högar.1 — Solum i Säbrå, Solim 1542; sol + hem. Jfr s. 52.
Salum i Ullånger, Salöm 1535; med 3 steniga högar. —Salom
i Nora, Salem 1535, (16 seland i Salim var kyrkojord 1555). —
Salom i Torsåker, Salem 1489; sal + hem. Jfr s. 52.
Grötom i Nora, Grytim 1562 tionderegistret (T. R.), Grijötthijöm
1535- — Gryttjom i Säbrå, Grytim 1562 T. R. — Grytem 1546,
1547 ödesby i Resele och ingående i nuv. gårdsnamnet Gryssbacken;
gryt (sten) + hem. Den förstnämnda byn har beskrifvits såsom
mycket stenig eller som ett »rathäl». Jfr s. 52.
Norum i Nätra, Noröm 1535. — Norum i Dals s:n, Noröm
1535 ; med en stenig och några högst steniga högar; nor (smalt sund)
+ hem.
Torrom i Nora, Torim 1564 T. R., Torrötn 1535; har haft
högar å inägorna. — Torrom i Hägdånger, Tor(r)im, Törim, Tårim
på 1560-talet af präster, Torghem 1546, 47, Toorijom 1535. Jfr
Tørrem (Rygh XIV 131) af torr + hem och utmärkande torrt läge.
Helgum är ett för Ångermanland och Medelpad egendomligt
namn, förekommande 3 gånger i det förra landskapet och 1 gång
i det senare. I Säbrå gränsar Hcliem 1547 till prästbolet -här å
1 Efter K. Sidenbladhs förteckning å fasta fornlämningar i Ångermanland
(handskrift i Vitterh., Hist. o. Antikvitetsakademien) meddela vi korta notiser om
fornminnen på de här nämnda orterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
