Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vergången en > an äger ock rum i Jämtland. Formerna af 1569
och 1562 visa namnet, tillökadt med olika best. artiklar.
Egendomligt är, att det slutande n:et här bibehållit sig till våra dagar,1
ehuru det försvunnit ur andra vin-namn såsom i dialektorden afta
och mära, d. v. s. afton och morgon. Äfven några andra
vinnamn erinra om heden tro och kult. Så Gådeå, G&da 1555
(uttalas Goa med sms.-accent) i Säbrå nära Härnösand och vid
Gåda-ån ifrån Gussjön (Gudsiötresk 1569). Byn har många steniga högar
jämte lämningar af stenrösen. Denna bys namn ingår tvifvelsutan
i Gånsvik, by och fiskläge på den närbelägna Härnön, Godensuiken
1559; har 11 högar, men flera ha funnits. Det här ingående Goden
är en äldre form af Gådeå-byns namn och visar, att detta är en
sms. af god (gud) -f vin och på något sätt sammanhänger med
hednisk gudadyrkan. Det slutande n:et är bevaradt genom det
efterföljande s:et, liksom då mära (morgon) ger mära»^ mjålk,
morgonmjölk. Jfr a Gudini 1337 Rygh 1:34. — Golfva by i Boteå skrefs
1535 Gölöghen och Gödhelöghe landbo, 1545 G&lugan och 1555
Gödluga. Vi se häri en sms. af isl. Gu9-laugr (gudbad), men
såsom appellativ, och vin.
Folkja i Nora, Ffolken 1542, 43; Folkiann af präst 1564. Rygh
IV. 2 1284 har ett Fylkin, tolkadt såsom folk 4- vin, hvilket enligt
hans förmodan utmärker ett ställe, hvarest folk plägat komma
tillsammans, troligen för religiöst ändamål.
Lägets art och beskaffenhet ligger till grund förden största
gruppen af dessa namn. Två byar i detta landskap heta Hämra,
den ena i Tprsåker, Hembra 1542—45, Hämbran 1555; har 3
högar och spår af flera; den andra i Sidensjö, Hembra 1543, Hämbran
1569. Af fsv. hamar, bergshöjd,-f vin. Omljudet jämte formerna
på -an bestyrka denna härledning. Byn Hamre i Långsele skrifves
ock någon gång, såsom 1543, Hembra. Ättehögar finnas i byn.
— Hjälta, by i Arnäs vid en liten å, Geltthen 1535, Gelltan 1545,
Gelta 1543, 62; med ett utrifvet röse. I Långsele finnes en by
med samma namn, Gelta 1543, Geltann 1550, likaså i Bjärträ,
Gelltthen 1535, Gelta 1543; jfr Hjältan, ett torp i Medelpad, se
Norri. saml., s. 255, vid en betydande å. Förra leden troligen ett
flodnamn Galt-, sammansatt med vin.
1 En folketymologi har måhända medverkat härtill. En bonde i en närbelägen
by led, enligt sägen, brist på hö, medan en granne på det ställe, där denna by är
belägen, hade sådant i öfverflöd. Den förre sade då: »Jag skall gå till min hö-vän och
låna hö», och däraf skall namnet ha uppkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
