Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till dessa, som anföras i Norri. saml., s. 236, har man att lägga
de båda byarna Häre, den ena i Ljustorp, Häran 1543, den andra
i Indal, Häre 1543,1 vid Kvarnån. Ett näs i denna heter
Här-näset, hvilket namn visar, att ån förut hetat *Hära.
Hit hör ock Klöken i Skönr Krökian; af krok + vin. Jfr
Rygh IV1 :56. Krøke af ett gammalt Kroekin med samma
härledning. I Attmars s:n kallas kyrkbyn, som officiellt heter Attmar,
dialektiskt för Offna med grumligt, öppet o och
sammansättnings-accent. Denna form, som ej kan utgå ifrån Attmar, Athman 1535,
måste vara ett *Ypp-iny d. v. s. upp + vin; jfr ångermanländskans
öffne = öppa. Se här ofvan s. 61.2
* *
*
Resultatet af den föregående framställningen kunna vi i
korthet uttrycka så, att i Medelpad, Ångermanland och Jämtland finnas
ortnamn och det i stor mängd, hvilka äro lika åldriga som Norges
och identiska med mellersta och södra Sveriges, dock med
undantag för de sydsvenska namnen på -lef (Eslöf). Osc. Montelii på
fornfynden fotade åsikt om en urgammal kulturbygd i de båda förra
landskapen har sålunda på det mest slående sätt bekräftats genom
vår undersökning af ortnamnen inom det ifrågavarande området. Om
vin namnen här hafva samma ålder som i södra Sverige, hvilket
fornforskaren lättast torde kunna utröna, så skulle människor redan
på slutet af stenåldern, omkring 2000 f. Kr., hafva utbredt sig ända
till Höfven i Resele flera mil ofvanför Sollefteå och till Örnskölds-
o
vikstrakten i norra Ångermanland
De upplysningar, som vi fått om dessa Norrlands första
be-byggare, äro icke många. Vi ha dock sett, att de dyrkat sina
gudar, att de lifnärt sig med fiske och boskapsskötsel (haft kalfvar),
att de vadat öfver mötande åar men ock kommit så långt i
utveckling, att de i stället kunnat betjäna sig af broar (troligen s. k.
jordbroar). Äfven ha vi sett, hurusom de förstått att mildra lifvets
allvar med förströelser och lekar.
1 Att äfven detta namn slutat på -n, synes af namnet på en ör (ö) i
Indals-älfven i Liden, hvilket skrifves Härninga ören 1552, Herninghe örenn 1562, tydligen
en afledning af • Härin. Formen Hiiring ören förekommer ock.
2 Om en gammal gubbe i V. Böle berättas, att han om morgnarna- väckte sina
sömniga drängar med de orden: »Stig opp nu! Vint full sofva, när I kom ti Offna»
(= till kyrkogården). — Thulin, anf. st. II, s. 106, har Offnc by 1687.
Ymtr IÇ07.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0073.html
