Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde det vara en tacksam uppgift att utröna, hvarest den »gafvel»
kan finnas, som gifvit floden namn.
Sockennamnet Hille, Hilla 1543, är kanske att jämföra med
Hillanby, s. 69. Det slutande n:et har här bortfallit, då det ej
skyddats af genitiv-.ändelse.
*
*
*
Häraf framgår, att icke allenast hem-namnen utan ock de på
-vin finnas både i Gästrikland och Hälsingland, hvadan de
medel-padska och ångermanländska namnen af detta slag ej stå så
isolerade, som man menat. Medgifvas måste emellertid, att de i de två
sydligaste landskapen ej äro så talrika som i den »gamla
kulturbygden». Men äfven detta torde hafva sin naturliga förklaring.
»Norrlands fiskrika floder och hafsfjärdar gåfvo utan tvifvel första
anledningen till Svea-folkets inflyttning», säger Widmark, anf. st.,
s. 44. Äfven om man med prof. Läffler, anf. st., s. 38, antager,
att jakten spelat en stor roll vid den äldsta kolonisationen af
Norrland från mellersta Sverige, måste man nog erkänna dessa ords
fulla giltighet. Nu synas emellertid Gästriklands och Hälsinglands
kuster ej hafva erbjudit så goda fiskeplatser som kustlandet där
norr om. Detta är väl orsaken, hvarför på 1500-talets midt fiskare
i Gäfle stad om vårarna i stor mängd drogo till fiske vid norra
Ångermanlands kust. Men ännu längre utsträckte de sina
fiske-farder. Uti Norri. saml. (s. 289) finnes en anteckning af år 1546,
som talar om ett laxfiske i Byske, »hvilket hälsingarna i fordom
tid hade». Härvid äger det egendomliga sammanträffandet rum,
att det är just vid Byske älf, som de 70 skånska flintyxorna
påträffats, och att vi strax norr därom hafva ett hem-namn, nämligen
Tårne. Hvad särskildt kolonisationen af Ångermanland beträffar,
har det säkerligen haft sin stora betydelse, att landskapet har en
flod, på hvilken söderifrån kommande seglare utan afbrott kunnat
med sina farkoster färdas icke mindre än 10 mil in i landet. Detta
förklarar, hvarför man i Sollefteå, där den första forsen hindrar
vidare segling, och trakten där nedanföre finner gamla namn i sådan
mängd. Med denna ort till utgångspunkt hafva säkerligen långväga
fiskare och jägare utsträckt sina fangstfarder upp efter Faxeälfven
till Helgum, där hem-namn erinra om deras besök, och efter
Anger-manälfven till Nämndforsen, där målet är satt för laxens vandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0080.html
