Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het till Gånsvik på Härnön eller ett *Guden (gud + vin), som
sedan sammansatts med -mark. Mark-namn innehålla visserligen
gärna personnamn; dock ha vi i Luleå, som har byn Persö, år 1555
funnit ett Persàmark. En liknande bildning torde föreligga i
S’ô-tensmarCy 1543 och flera år, i Piteå sockens södra del, mellan
Granträsk (n. v. Granträskmark) och Roknäs; sedan skrifves det emellanåt
Söteismark, och så försvinner det. Då stället synes ha legat vid
en å, kan namnet innehålla flodnamnet Sota + vin, som gifvit
Söten, som sedan sammansatts med vin.
Luleå socken har de gamla namnen Beling och Finnesäter,
hvarvid märkes, att Rygh, Inl., s. 74, för namnen af det senare slaget
till vikingatiden eller tiden närmast därförut. I Kalix möter oss
Sören eller Sörenty d. v. s. söder + vin eller söder + hem, och
ändtligen i Torneå Nerenty d. v. s. neder + hem, Vonemy som
tyckes vara ett hem-namn, samt Karunghe 1539.
Härvid vänta vi oss den invändningen, att, då stad-namnen
sluta redan vid Ume älf, så måste det vara otänkbart, att man
långt norr därom skulle råka på vida äldre namn. Saken torde
emellertid hafva sin mycket naturliga förklaring. Stad-namnen
sammanfalla ju till tiden med vikingatågen, och när de saknas
mellan Ume och Torne älfvar, så visar det blott, att kolonisationen,
såsom ju helt naturligt var, afstannat här under vikingatiden för att
fortsättas, när lugnare tider kommit.
Detta norrländska kulturcentrum stod äfven i förbindelse med
den midtemot liggande kusten af Finland. Vi kunna här ej
närmare inlåta oss på frågan, utan nämna blott, att T. E. Karstens
»österbottniska ortnamn», Helsingfors 1906, och Ralf Saxéns »Den
svenska bosättningens historia i Finland», Helsingfors 1905, visa
så stor likhet mellan namnen på ömse sidor om Bottniska viken,
att förbindelsen däremellan måste ha varit större, än man antagit.
Man har hållit före, att de svenskar, som invandrat till Finland,
hufvudsakligen kommit öfver de åländska öarna; men det vill synas,
som om äfven Norrlands urgamla kulturcentrum skulle hafva lämnat
en betydande kontingent.
TillSgg under tryckningen. Äfven i Nora s:n i Ångermanland finnes ett
Höfven, Höffuan{n) 1581, 85» 89; det upptages bland afradskyrkojordar och utgjorde,
enligt Thulin, anf. st., II : 182, prästbolet. — Rörande namnet Härnösand märkes, att
den äldre formen möter en långt fram i tiden i ej officiell skrift. Enligt fogderäkn.
för 1589 lämnar en skeppare i Stockholm intyg om ett skepp, som var hemma på
Herrans sandJr», och ett år senare finner man i samma källa, huru kyrkoherden i
Ramsele skrifver Herremisand. Uti Axel Oxenstiernas skrifter, sen. del., 11:e band., s.
295, ser man två gånger Hernnssand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
