Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Gabriel Gustafson, Norges Oldtid. Mindesmærker og Oldsager.
Med 605 Figurer, 1 Planche og 4 Karter. Kristiania 1906. (Ingår
i serien: »Gammel norsk Kultur i Tekst og Billeder, udgivet af
Norsk Folkemuseum»). Pris bunden 10 kronor.
Norge har hittills saknat en sammanfattande populär framställning
af sin förhistoriska kultur. En mönstergill arkeologisk atlas, Norske
Oldsager, utgafs däremot redan 1885 af den förste professorn i arkeologi
vid Kristiania universitet, Oluf Rygh. Det är ett urval af de förträffliga
träsnitten i denna atlas, som bildar hufvudstommen i det öfverväldigande
rika och präktiga illustrationsmaterial, som Ryghs efterträdare, professor
Gustafson, i sitt nyutkomna arbete sammanställt såsom grundval för en
sammanhängande skildring af Norges förhistoriska tid.
Både text och bilder och utstyrseln för öfrigt göra detta arbete till
ett nationalverk af hög rang. Professor Gustafsons stil är i bästa mening
populär: klar och lugn, men ofta med en underström af värme, som
verkar medryckande, öfverallt är det de nyaste resultaten han gifver;
mot de mera fantastiska hugskott och kombinationer, som på senare tid
särskildt från ett håll inom den norska fornforskningen framkommit, intar
han dock en reserverad hållning. Mest låter han föremålen och fynden
själfva tala: den säkraste grunden för en förhistorisk kulturskildring.
I fråga om den absoluta kronologien ansluter sig förf. liksom de
flesta norska arkeologer till Montelii system.
Äfven för fackmannen erbjuder arbetet många nyheter, framför allt
afbildningarna från det storartade skeppsfyndet vid Oseberg nära
Töns-berg 1904, hvilket af förf. utgräfdes med så öfverlägsen skicklighet och
rådighet. En försättsplansch i färgtryck visar den ena af skeppets
stäf-var med dess underbart vackra träsniderier i djuromamentik från tiden
omkring 800. Gustafson anser, att skeppet varit en lustjakt; det är en
kvinna, en drottning kan man väl säga, som blifvit grafsatt däri för att
sålunda göra sin resa till andra världen. Hon var åtföljd af en annan
kvinna, förmodligen en trälinna, som kanske blifvit dödad vid
begraf-ningen. Bland utrustningen märkas en stor järnbeslagen kista, en fyr*
hjulig vagn samt fyra slädar, de tre synnerligen rikt utsirade med
sni-derier. En monografi öfver detta fynd utlofvas, så snart det omfattande
konserveringsarbetet af alla träsakerna blifvit fullbordadt.
Nya äro ock till stor del de talrika afbildningarna af fasta
fornminnen. Däribland fäster man sig särskildt vid den kolossala
Rakne-haugen i Romerike, som mäter nära 95 meter i tvär mått och 19 meter
i höjd, siffror hvilkäs betydelse vi bäst fatta, om vi erinra oss, att de
väldiga högarna vid Gamla Uppsala mäta omkring 60 meter i vidd och
10 i höjd. Raknehaugen torde inom det gamla nordiska kulturområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
