Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bortåt i 500 år, som torde ha förflutit mellan stenåldersboplatsemas skede
och bronsålderns femte period.
Ännu bör åtskilligt af vikt vara att finna och iakttaga på de gamla
boplatserna vid Säter, hvarför undersökningarna komma att fortsättas.
(Efter Meddelanden från Östergötlands Fornminnesförening 1906).
Oscar Almgren.
VattenhushAllningen 1 Norrland. I prof. A. G. Högboms nyligen
utgifna arbete »Norrland», Uppsala 1906, förekommer nedanstående
sammanställning angående afrinning och afdunstning (s. 234), hvilka torde vara
af intresse, då hithörande förhållanden, ehuru af stor teoretisk och
praktisk betydelse, äro föga eller icke behandlade i vårt land.
De norrländska vattendragen förete i afseende på den framrinnande
vattenmängden och dess växlingar flera egendomligheter, som bero dels
på klimatologiska faktorer, såsom nederbördens beskaffenhet, mängd och
fördelning på årstiderna, och på afdunstningens storlek, dels på
berggrundens och jordlagrens förmåga att upptaga vatten, vegetationens
beskaffenhet, terrängens topografi och antalet, storleken och läget af de
såsom uppsaralingsbassänger verkande sjöar, som älfvarna genomflyta.
Många hithörande företeelser äro ännu så litet studerade i vårt land, att
vår kunskap om älfvarnas vattenhushållning ännu icke alls kommit så
långt, som i betraktande af hithörande frågors i många olika riktningar
stora betydelse för det praktiska lifvet skulle vara önskvärdt.
Om nederbördens storlek inom olika delar af Norrland och om dess
fördelning på årets månader talas i följande kapitel. Af denna
nederbörd afdunstar en del, innan den hinner föras ut till hafvet; en del
af-rinner ytligt öfver marken och uppsamlas i floderna, och ännu en del
uppsuges af jordlagren eller sipprar in i berggrunden för att slutligen
såsom källvatten tillföras floderna och hafvet. En fundamental uppgift
rörande flodsystemens hydrografi är nu den att söka fastställa, huru stor
del af nederbörden som afrinner (aft inningskoefficienten) och huru stor del
som förloras genom afdunstning (afdunstningskoeffiaenten). Då den förra i
allmänhet lättare kan direkt bestämmas, är det mestadels genom att
uppmäta den i en sektion af vattendraget framrinnande vattenmängden under
olika årstider, därur beräkna den under året framförda vattenmängden
och genom dennas jämförande med den vid nederbördsstationerna
observerade nederbörden och de tal man därvid erhåller för områdets
årsnederbörd, som afrinnings- och afdunstningskoefficienterna erhållas.
Det finnes ännu icke för något norrländskt vattendrag tillräckligt
observationsmaterial för att med någon större noggrannhet kunna ange dessa
koefficienter. Den i detta hänseende bäst kända större älfven i vårt
land är Dalälfven,1 som gett en afrinning af 73 % > följaktligen en
afdunstning af 27 %. Då Dalälfvens hydrografi icke kan vara mycket
olika de närmaste norrländska älfvarnas, Ljusnans och Ljungans, så är
det antagligt, att dessas afrinningskoefficienter äro ungefär lika stora.
De mera knapphändiga mätningar, som funnits att tillgå för Klarälfven,
1 Jfr A. VVallén, Régime hydrologique du Dalelf. Bull. Geol. Inst. Upsala. Vol.
VIII (1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
