Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösta föreningar, hvilka förläna åt stålet dess märkvärdiga egenska*
per af hårdhet, elasticitet o. s. v.
Liksom stål har en lägre smältpunkt än rent järn, så har
hafs-is lägre smältpunkt än ren is.
Såsom bekant, är stål mycket känsligt för temperaturförändringar.
Man kan härda stål genom upphettning och rask atkylning, och
man kan upphäfva härdningens verkan genom förnyad upphettning
och långsam afkylning o. s. v. Förändringarna uti stålets natur
vid härdning, afhärdning, anlöpning o. s. v. bero därpå, att
kolföreningarna, som äro lösta uti järnets massa, delvis afskilja sig ur
lösningen eller öfvergå uti andra föreningar. Ungefar så förhåller
det sig äfven med de olika salter, som finnas lösta uti den fasta
hafsisen. Om is, som bildats vid låg temperatur i polarhafvet,
med polarströmmen föres till sydligare breddgrader och under
transporten uppvärmes till —2° eller —1°, så afskilja sig vissa af de
salter, isen innehåller, företrädesvis klorider, och kunna utlösas och
bortsköljas af det omgifvande vattnet, under det att isen däremot
envist fasthåller andra lösta beståndsdelar, såsom karbonat och
sulfat, hvilka ej afges åt hafvet, förrän isen fullständigt smälter uti
det omgifvande varmare vattnet.
Vattnet, hvaruti hafsis smält, bör alltså genom beröringen med
denna hafva upptagit en del salt, bestående af sulfat o. s. v.,
hvar-uti föga klor ingår, och sådant vatten bör alltså visa en större
salt-halt än som motsvarar klor halten.
Hafsvatten, hvaruti is bildats, bör däremot äga mindre salthalt
än som motsvarar klorhaltenx.
Detta senare är just förhållandet med ytvattnet i Barents haf
om våren. Temperaturen i hafsytan sjunker här under vintern till
vattnets fryspunkt, och is bildas. Vid frysningen uppdelas
hafs-saltet till en viss ringa grad, så att sulfat och karbonat
företrädesvis stanna uti isen, medan kloriderna afskiljas och stanna uti det
omgifvande vattnet. Därmed är den första afvikelsen från regeln
förklarad.
Den andra iakttagelsen, nämligen att ytvattnet i den
grönländska polarströmmen innehåller något mindre klor än vanligt
hafs-vatten, kan här förbigås, alldenstund afvikelsen är så liten, att den
1 Dessa slutsatser underkastades en pröfning af Axel Hamberg, hydrograf vid
Nordenskiölds grönlandsexpedition 1883. Han fann alldeles liknande resultat, som dem,
hvartill de norska kemisterna nu kommit för vattnet i västra delen af Nordhafvet, och
bevisade, att issmältningen icke kan tänkas frambringa större differenser vid analyserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
