Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För beräkningen af medelnederbörden inom de olika flodområdena
ur det befintliga materialet har jag begagnat mig af samma metod,
som jag förut användt vid motsvarande beräkning rörande
Dalälf-vens flodområde, och hänvisar jag till det förut omnämnda arbetet
angående metodens egenskaper och företräden, då det gäller
områden med få, olikformigt och i lågländta trakter belägna
stationer, hvilkas observationsserier ofta uppvisa luckor eller till och med
äro helt korta. Jag har således å inrutade kartor för hvarje månad
af perioden, sammanlagdt alltså 300 dylika för hvarje flodområde,
inlagt samtliga under månaden observerade värden och med hjälp af
dessa interpolerat dylika för hvarje ruta, ur hvilka siffror sedan
månadens medelnederbörd erhållits genom direkt medelvärdesbildning.
Dock har jag här icke kunnat få ens så pass säkra hållpunkter
som rörande Dalälfvens flodområde för ett bedömande af
nederbördens ökning med höjden. Att så ej kunnat ske, torde väl för
öfrigt ha framgått redan ur den föregående öfversikten. Af denna
visade sig ju, att nederbördens aftagande österut var en faktor, som
dominerade öfver höjdfaktorn. Denna svårighet att noggrannare
fixera höjdinflytandets betydelse inom områdena under form af ett
likformigt gällande medelvärde framgår äfven nogsamt af de
detaljerade undersökningar, som utförts af H. E. Hamberg och återfinnas
i hans förut citerade arbete. Där finnas från trakter inom de
områden, hvarom nu är fråga, åtskilliga undersökningar rörande
höjdförhållandenas inflytande på nederbördens storlek och deras
växlande betydelse med olika vindar, skogbeklädnad, kalhet o. s. v.
Att emellertid höjden äfven inom dessa delar af landet liksom
öfver-allt annorstädes i stort sedt verkar på samma sätt höjande på
nederbörden, är otvifvelaktigt och har ju äfven i viss mån bekräftats
af det föregående. I någon grad har jag sökt taga hänsyn härtill,
därigenom att jag i regel tillmätt en västligare belägen station, som
då i allmänhet har den större nederbörden, större vikt vid
interpolationen än en östligare belägen. Att likväl nederbörden blifvit
för lågt uppskattad, är icke osannolikt utan förefaller, såsom af .det
följande kommer att framgå, ganska antagligt, särskildt hvad
beträffar vintertidens nederbörd. A* denna tids cyklonala nederbörd
har höjden ett större inflytande, förutom det att de uppmätta
värdena i allmänhet bli för låga till följd af svårigheten att anställa
dessa mätningar, då nederbörden faller i form af snö.
Tab. 3, 4, 5, 6 innehålla de för resp. Lagans, Nissans, Atrans
och Viskans flodområden på detta sätt beräknade nederbördsvärdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
