Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökning i afrinningen genom nederbörd och afsmältning i allmänhet
torde inträda. Såsom en approximation, som torde kunna anses fullt
försvarlig, äfven om den är en nödfallsutväg, må det sätt betraktas,
som här användts, nämligen att taga medelvärdet mellan den
afrin-nande vattenmängd, som enligt kurvan motsvarar de höga
vattenstånden, och den, som erhållits, om vattenståndsvärdena utan dylika
högfloder sammanbundits och motsvarande vattenmängder beräknats.
För öfrigt torde äfven en annan omständighet vid beräknandet
af de vinterliga afrinningsvärdena förtjäna mera beaktande än den
erhållit, nämligen den, huruvida den vanligen ur mätningar företagna
sommartiden eller åtminstone tider utan is konstruerade kurvan
låter utan vidare tillämpa sig på vattenståndsmätningarna vintertiden.
Mätningarna å Dalälfven, företagna äfven under vintern, ha visserligen
icke säkert gifvit vid handen en dylik mindre hastighet vintertiden,
men åtskilliga tecken tyda på, att förhållandena icke äro desamma
annorstädes. För Klarälfven synes det sålunda mycket sannolikt,
att hastigheten hos floden under istäcket är mycket mindre än
den, då intet sådant förefinnes. Förhållandena torde mycket väl
kunna vara desamma i de nu ifrågavarande floderna. En
omständighet, som gifvetvis alltid gör, att hastigheten hos vattnet
blir mindre vintertiden, är temperaturolikheten, alldenstund vattnets
hastighet minskas med c:a i % för en temperatursänkning af 30.
För 150 temperaturdifferens skulle detta förhållande alltså influera
med 5 %. Detta inflytande är ju likväl icke så stort. Friktionen
mot ett istäcke eller mot drifisstycken och belamrandet af floden
med sådana eller med snösörja torde spela större roll. Det vore
därför af intresse att undersöka, huruvida på grund af dessa
omständigheter man skulle behöfva upprätta en särskild för
vintermånaderna gällande afrinningskurva, att användas för beräkningen af
vattenmängderna den tiden.
Tab. ii och 12 återge värdena å de månatligen afrinnande vat-
Tab. ii.
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Är
1900 54-a 63.8 76.3 149.1 1 108.9 52.2 42.2 40.0* 46.5 95*7 130.3 *35-7 8a.8
I90X **|-4 66.3 68.3 170.6 94-9 60.2 41.2 29.2 25.I 23.0* (33.0) 64.0 65-9*
1903 06.5 65.8 61.X 76.0 72.1 6x.x 44*7 4**3* 43*5 55*1 54-5 (45-9) 50.S
1903 (»i5-4) (115-4) (184.0) (130-3) 84.0 51.0 36.4* 44*7 83.5 124.2 85.6 1 66.4 99.8
1904 54-3 53-7 64.8 178.8 141.8 61.i 40.6 35*4 29* 9* 46.0 62.4 ’ IO4.I 72.6
1905 109.6 695 70.3 9O.O 83.0 49.0 41*6* (63.2) (83.5) (67-9) (65.1) (70.0): 71.9
Med. 90.7 72.1 79*i 188.4 1 97-5 ! ! 55-8 41-1* 425 52.0 68.7 r ! 71*7 i «J 73-7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
