Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de historiska städerna samt om förhållandet till andra
kommunikationsmedel, särskildt kanaler och flottleder, tack vare hvilka sistnämnda
Norrland intager en utpräglad särställning.
Tvenne kartor, den ena öfver Sverige söder om Dalälfven, den
andra öfver Jämtland, åskådliggöra folkökningen (pro mille per år)
i medeltal för åren 1866—1905, och äro dessa de första i Sverige
offent-liggjorda befolkningsstatistiska kartograra, som grunda sig på så små och
lokaliserade enheter som sockensiflrorna; så mycket mera måste man
hålla förf. och Järnvägsstyrelsen, hvilken sistnämnda bekostat och äger
originalkartan, räkning härför, som i det under utarbetning varande
jord-bruksstatistiska kartverket ej socknarna utan häraderna måst läggas till
grund. H. W—k
Max Georg Schmidt, Geschichie des Welthandels. Leipzig, Teubner,
1906. 140 ss.
När det sedan någon tid vaknande intresset för den ekonomiska
geografien gifvit upphof till undersökningar rörande denna vetenskaps
metodik och systematik, så finner man ofta betonad den nära frändskap,
ämnet inom vissa områden har med socialekonomiken. Det är ju också
klart, att det måste finnas gemensamma gränstrakter mellan den
vetenskap, som gjort den mänskliga behovstillfredsställelsen till sitt objekt, och
den, som sträfvar att undersöka vissa drag af sammanhanget mellan
denna mänskliga verksamhet och de af geografiska faktorer betingade
förutsättningarna därför.
I själfva verket äro dessa båda vetenskapsgrenar skapade att i rikt
mått befrukta hvarandra. De som gjort den ekonomiska geografien till
studieobjekt insågo detta genast, och man skall ej finna något inom dess
område fallande arbete, där ej kan spåras, huru många frågor som vunnit
klarare belysning genom sammanställning med från socialekonomiken
hämtade förklaringar och rön. Ja, det fel, man oftast här begått, är att
ha infört en alltför stor flik af den andra vetenskapens område inom den
ekonomiska geografiens sfär.
På motsatsen finner man däremot ännu inga exempel. Och
förklaringen är lätt funnen. Socialekonomiken är en gren af vetenskapen, som
nu lefvat åtminstone ett sekel och särskildt under de sista årtiondena
vunnit en allt större stadga och bredare grund. Den ekonomiska
geografien däremot är född så godt som i går, den har ännu så litet att ge,
fastän dess fält bör kunna bära rika skördar.
Under sådana omständigheter är det angenämt att kunna fästa
uppmärksamheten på ett litet arbete, som tagit till sin uppgift att skildra ett
ämne, tillhörande, den historiska socialekonomiken, men samtidigt med
vissa sidor liggande inom den ekonomiska geografiens område. Dr
Schmidts i rubriken citerade bok vill ge en framställning af
världs-handelsherraväldets vandring från folk till folk, från haf till haf och har
därvid, såvidt jag kan finna, för första gången inom denna
litteratur-gren och inom detta omfång tagit konsekvent genomförd hänsyn till
geografiska synpunkter. Förf. har bemödat sig om att alltid vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
