Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till slut kunna ett par upplysningar angående denna stort
anlagda organisations ekonomi äga sin betydelse för en rätt uppfattning
af den vikt, som tillmätes ifrågavarande gren af den österrikiska
statsförvaltningen. Centralbyråns budgetsförslag för år 1908 beträffande
den egentliga hydrografiska undersökningen slutar sålunda på 224 000
österrikiska kronor, hvaraf 134 000 kr. komma på landsafdelningarna
och 60000 kr. på tryckningskostnader. Härtill komma lönerna för
de ordinarie tjänstemännen, uppgående till minst samma belopp,
hvarförutom respektiva kronländer utgifva lika mycket som staten
för den hydrografiska verksamheten vid landsafdelningarna eller
ytterligare 134000 kr. Österrikes hydrografiska undersökning medför
således för närvarande en årlig utgiftsstat i svenskt mynt af c.
500000 kronor!
Sedan vi nu lärt känna förutsättningarna för de hydrografiska
undersökningarnas ordnande, torde lämpligen, böra följa en
redogörelse för själfva verksamheten och dess resultat.
Hvad då först beträffar anskaffandet af ett lämpligt kartmaterial
som grundlag för den hydrografiska forskningen, har man gått till väga
på följande sätt. Inom såväl centralbyrån som landsafdelningarna
utarbetas för den inre hydrografiska undersökningen original kartor i
större skala t. ex. 1 : 50 000 med samtliga floder, kilometrering,
dammar och andra anläggningar samt peglar, vidare vattendelare
och därinom beteckningar för markkultur, såsom åker, äng,
sumpmark, trädgård, gles och tät skog o. s. v.
Den för allmänheten afsedda hydrografiska of ver siktskartan,
hvilken jämte en tabellarisk sammanställning öfver
nederbördsområdenas storlek utkom redan 1896 såsom första häftet af »Bidrag till
Österrikes hydrografi», har utarbetats sålunda. Den af
militärgeografiska institutet upprättade specialkartan öfver Österrike i skalan
1:75 000 samt grannländernas kartor i skalan 1: 50 000 hafva i
allmänhet användts för nederbördsområdenas bestämmande, hvarvid
minimiarealen för tydlighetens skull fastställts till 500 kvkm. Där
tveksamhet uppstått beträffande vattendelarnas läge, har man
anmodat vederbörande landsafdelning att verkställa
terrängundersökningar. Hvarje hufvudflodområde belägges med en viss färgton
och indelas i ända till 6 klasser. Därjämte angifvas ombrometer-,
snö- och pegelstationer. För ytbestämningen har Amslers
polar-planimeter med fördel användts.
Redan vid tiden för detta verks fullbordande hade man klart
för sig nödvändigheten af att snart kunna åstadkomma ett gedignare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
