Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han en utförlig, populär skildring af färden under titeln »Svenska
polarexpeditionen år 1872—1873 under ledning af A. E.
Nordenskiöld», med träsnitt, litografiska planscher och karta.
Snart finna vi Kjellman återigen såsom forskningsresande.
Nordenskiöld förehade nu förberedelser till undersökning af polarhafvet
i östlig riktning och företog 1875 en färd, som var epokgörande i
polarforskningens historia; den svenska expeditionen, ombord på
en förhyrd norsk fångstjakt, »Pröven», hade den 8 juli afgått från
Tromsö och lyckats intränga i Karahafvet, passera detsamma utan
ishinder samt uppnå Jenisejs mynning, en framgång som intet
föregående fartyg från Atlanten lyckats vinna. Såsom botanister
del-togo i denna färd Kjellman och A. N. Lundström, såsom zoologer
Hj. Théel och A. Stuxberg. »Pröven» framkom den 15 augusti till
Dicksons hamn vid Jenisejs utloppsvik. Här delade sig
expeditionen; Nordenskiöld begaf sig uppför floden efter att hafva lämnat
chefskapet öfver »Pröven» åt Kjellman, som åtföljd af Théel
återvände till Norge öfver Karahafvet, passerade Matotschkin schar den
10 september och framkom till Tromsö den 3 oktober. En
redogörelse för »Provens» återfärd samt för Karahafvets växt- och djurvärld
har lämnats af Kjellman i Bihang till K. Vetenskapsakademiens
Handlingar 1877. De algologiska meddelandena härröra
företrädesvis från hans undersökningar vid Uddebay; de hafsalgeî, som
samlades där, voro då de enda från Karahafvet kända, som
bevisligen vuxit därstädes. Det algologiska resultat, som Kjellman
uppnådde, var vissheten att Karahafvet verkligen ägde en algflora,
och att denna var sammansatt af element från Novaja Semljas
västkust, Spetsbergen, Europas ishafskust och — Ochotska hafvet. Det
var då ännu okändt, om någon algvegetation lefde i det Sibiriska
Ishafvet öster om Karahafvet; man hade betviflat detta, i den
tanke att salthalten där måste vara för ringa. Enligt Kjellman är
dock redan i det så föga salta Karahafvet algvegetationen tämligen
frodig. »Det är emellertid framtida forskningar förbehållet att lösa
detta problem», skrifver Kjellman år 1877. Det blef han själf, som
inom kort skulle lösa detsamma.
Under dessa år (1874—1877) sysselsatte sig Kjellman flitigt
med algologisk undersökning af Sveriges västkust, som han i detta
syfte äfven besökte under vintermånaderna. Hans intresse riktade
sig ej blott på algsystematiken utan äfven på dessa växters
lef-nadsförhållanden och utbredning. Bland andra frågor, som han vid
denna tid studerade, var hafsalgernas fördelning i gebit eller växt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
