Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företräde. Det är att hoppas, att de tre återstående delarna snart måtte
följa, särskildt den fjärde, på hvars utgifvande den lärda världen redan
under 1760-talet med otålighet väntade.
Den nu åter utgifna första delen innehåller utom en synnerligt
intressant och lärorik inledning, ur hvilkens rika bibliografiska förråd vi
redan meddelat något, ett noggrant aftryck af originalupplagans första
del. Den omfattar således Kalms dagboksanteckningar från den 5 okt.
1747, då han afreste från Uppsala, till den 5 juli 1748, då han ännu
befann sig i England i Londons omnejd. Här får man således endast
hans anteckningar från resan genom Sverige, som han lämnade i
Göteborg den ii dec., från vistelsen i Norge, dit fartyget drefs af en förfär
lig storm och där han vistades till den 8 febr. 1748, då resan till
England företogs, där han tlllbragte nära ett halft år.
Själfva resebeskrifningen är i denna del inskränkt till det minsta
möjliga. Boken består af redogörelser för de ekonomiska förhållandena,
mat, dryck, jordbruksredskap, byggnader, jordmån, väderlek, sjukdomar
med mera dylikt i små fristående artiklar, som följa på hvarandra i
brokig blandning, t. ex. Harf, Ett slags rötter brukliga till mat, Plog, Smör,
Kalk af musselskal, Att meta fisk, Enbärsmos, Flädermos, Salt, Granar,
Stärkebärsbuskar, Hagtorn, Upphöjda streck i bergen, Nyttan af sågspån,
Tak af rör. Men han återkommer dock oupphörligen till vissa rubriker,
som under sig innefatta föremålen för hans ifrigaste iakttagelser; så har
han om åkrar och åkerbruk ett 40-tal artiklar, om ängar och
ängssköt-sel ett 20-tal, om gärdesgårdar och häckar en mängd. Han är en skarp
förfäktare af den åsikten, att »naturalhistorien allena, då man ej
sammanfogar nyttan i mänskligt lefverne, är bara purt gräl och icke en bit bättre
än metafysiska dårskaper». Han har mera lust att gagna än att roa;
och han nämner, att det just varit afsikten med hans resa och hans
huf-vudgöromål att samla sådant, som upplyser om åker och äng, och
hvarje-handa till hushållningen hörande ting. För detta nya slag af
resebeskrif-ningar anför han som största och första auktoritet Linné. Om den
språkliga formen säger Kalm själf med lycklig själfkännedom : »Skrifsättet är
ingenting mindre än zirligt.» Och i detta fall tål Kalms Resa ingen
jämförelse med Linnés mästerliga Resor. I sin berömda bok om Linné
citerar Levertin Linnés inledning till Ölands-Resan. Därefter fortsätter
han: »Detta anslag vittnar ensamt tillräckligt om den säregna sakliga
poesien i Linnés resor. Jämför stycket blott med inledningarna till andra
reseberättelser af Linnés efterträdare och lärjungar, t. ex. med böljan
af Carl Hårlemans dagbok från en färd genom Sverige 1749: ’Den 19
maj ifrån Stockholm i vackert väder, men mycket damm, som vid
infallande torka ej kan fela.’ Alltså först damm och torkal Det är en
annan människosorts signatur. Eller läs de första orden af Pehr Kalms
Wästgötha Resa, tryckt 1746: ’Den 6 afreste jag från Upsala. Straxt
utanför tullporten blef jag varse, hur en ko stod och åt upp det ena
ståndet efter det andra af Hyoscyamus eller Bolmörten; en ört, soro gör
människorna, hvilka däraf råka äta, lika som rasande eller tokiga, ätes
likväl begärligt och utan fara af boskapen.’ Alltså först fänad och betel
Också en annan människosorts signatur 1 Behöfs det mer för att visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
